Årsresultat 2011:
Ytterligare ett år med positivt årsresultat. Drygt 2 milj i resultat. Mycket viktigt för bilden av vår kommun. Något för lågt resultat mot bakgrund av att det behövts ytterligare ett antal miljoner för att optimalt finansiera de ganska stora investeringar som pågår eller är planerade. Tänker då särskilt på de stora investeringar som görs inom skolsektorn.

Tre särskilt intressanta delar finns i årsresultatet:
Skolan går plus minus noll medan sociala sektorn har ett underskott i 13-miljonersklassen.
Investeringarna har i det närmaste helt följt budgeten för året. Oftast brukar det vara en påtaglig eftersläpning som innebär att vi varje årsskifte måste "lyfta över" pengar till det nya året. Så är inte fallet i år vilket är bra på många olika sätt.
När det gäller skolan så är det självklart bra att man hamnat på ett nollresultat. Dock kvarstår ett problem med gymnasiskolan och dess ekonomi. Även 2012 kommer att präglas av ett antal beslut som ibland kan vara svåra och upplevas negativa. En situation vi delar med de flesta övriga kommuner som har egen gymnasieskola.
Socialnämndens stora överskridande är i mångt och mycket kopplat till ett, i och för sig litet antal, men mycket tunga ungdomsärende. Placeringar av barn och ungdomar på särskilda behandlingshem till mycket höga dygnskostnader. Socialnämnden arbetar mycket aktivt med dessa frågor. Både i perspektivet förebyggande men även för att hitta alternativa metoder. Situtationen har varit väl känd från årets börjen. Bilden är att det skett en viss normalisering under senare delen av året. Dock pekar även innevarande års prognoser på ett överskridande även om det inte, än så länge, är i nivå med 2011

Befolkningsläget:
Decembersiffran blev 16 601 invånare. En ökning med 84.Vi närmar oss vår "högstasiffra" från 1979 som var 16 639. Ovanligt många skånekommuner (5 av 33) hade negativ utveckling under året.

Arbetslöshetssiffror:
Senaste månadsstatistiken (december) visade på att vi höll mittpositionen i Skåne. Öppet arbetslösa och i åtgärder var 7,4 % mot skånes motsvarande 7,5%. Motsvarande för ungdomar låg vi något över skånesnittet.

Lärarförbundet har kommit med sin årliga skolranking av Sveriges olika kommuner. Den får ofta stort utrymme i våra medier, i synnerhet för kommuner som har tappat i rankingen.

Uppåt men inte som raket:
Årets ranking är intressant av fler orsaker. Klippan har gjort en begränsad resa på 13 placeringar uppåt till plats 256. Men det finns även andra intressanta reflektioner när man studerar sifferunderlaget till rankingen!

Resultaten i skolan enbart en (mindre)del i rankingen:
Rankingen baseras på 14 olika faktorer som sprider sig från hur den fackliga organisationen uppfattar kommunen som avtalspart till hur många ungdomar som går vidare till högskolestudier. En pikant faktor som vägs in (som sänker Klippans ranking) är hur stor andel barn som finns i förskolan. Dit räknas tex inte barn som finns hos dagbarnvårdare. Kan det vara så att Lärarförbundet genom denna faktor vill markera mot kommuner som har dagbarnvårdare eller för den delen vårdnadsbidrag?

Rankingen viktigare än resultaten eller tvärtom?
Tittar vi på de rena resultaten som presteras i vår skola (6 parametrar bla meritvärden, andel godkända, hur många som går ut gymnasiet mfl) så ligger Klippans skolor över eller klart över rikssnittet på dessa. Självklart skall vi inte nöja oss med rikssnitt utan upp i övre tredjedel. I ett skåneperspektiv ligger vi redan där med en 12:e plats följd av Simrishamn och Ängelholm en bit ner (som av lärarförbundet rankas så högt som på plats 39 i landet!) mfl . Ystad toppar i Skåne och längst ned finns Bjuv.

Låg andel Klippanungdomar som går vidare till högskola:
Bland faktorer som vi bör överväga att särskilt jobba med där vi ligger lågt i ett nationellt perspektiv är frågor kring den låga andelen Klippanungdomar som går vidare till högskoleutbildningar.

Slutligen:
När nu debatten kommer att gå hög kring vinnare o förlorare i rankingtävlingen kan vi fråga oss vilket som är viktigast: Resultaten i våra skolor eller resultatet i tävlingen. För mej är svaret ganska klart!

Skatteintäkterna 2011:
Än så länge visar skatteprognoserna för 2011 ett skapligt överskott (drygt 7 milj) . Frågan är om detta håller i sig året ut. Helt beroende av att inte sysselsättningen i landet faller redan under innevarande år.

Gymnasieskolan:
Gymnasiskolan har tidigt indikerat att det vikande elevunderlaget, ändrad lagstiftning tillsammans med att man har inhyrda lokaler som inte går att lämna på kort sikt kommer att ge underskott i flermiljonersklassen (drygt 5 milj). Ändrade programval mm för Klippaneleverna ger även ökade kostnader. På samma sätt som för socialnämnden pågår ett intensivt arbete för att få ner det prognostiserade underskottet.
Gymnasiskolan står inför ett "stålbad". Ökad konkurrens från andra kommuner och privata skolor tillsammans med rejält minskande årskullar kommer att kräva omfattande anpassningar av kostymen. Klippans gymnasiskola är extra exponerad eftersom den har så stor andel (drygt 60%) externa elever från andra kommuner.

Skatteintäkterna 2012:
Här är det en ordentlig nedrevidering på gång. Det som händer i vår omvärld har föranlett ordentliga nedräkning av tillväxtsiffrorna för Sverige. Man befara helt enkelt att sysselsättningen skall vika vilket i sin tur innebär minskade skatteintäkter för så väl landet som kommunerna. I senaste skatteprognosen tappade Klippan drygt 5 milj i skatteintäkter. Den marginal som kommer av det ökade invånarantalet och som finns i budgetförslaget är därmed med råge utraderat. Förutsatt att vi får ytterligare en viss befolkningsökning resterande halvår (så var det förra året) så kommer de budgeterade skatteintäkterna att gå jämt ut med nuvarande skatteprognos. Låt oss alla ha en stark förhoppning om att man redan i denna senaste skatteprognos har tagit "full höjd" så att det inte kommer ytterligare revideringar. Hoppas att de lärt något av krisen 2008! Marginalen i budgetförslage är minimal med sina 7,5 milj som egentligen borde vara 10-14 milj.

Kommande budgetbeslut 2012 i kommunfullmäktige:
Tisdag den 30 aug tar kommunfullmäktige beslut om budget för 2012. Förutsättningarna har som ni förstår radikalt förändrats med bla de utraderade reserverna. Trots detta så är femklöverns förslag fortfarande gångbart även om marginalerna nu är helt obefintliga.

Socialdemokraternas yrkande har med råge "passerat bäst före datum":
Att låna 8 miljoner till mer asfaltering när aktuellt konto redan är mer än dubblerat faller på sin egen orimlighet även om bortser från det nya ekonomiska läget. Deras förslag räknar med att den ökade befolkningen skulle ge ytterligare 3 milj i intäkter som de bla skulle fördela till skolan. Dessa pengar finns inte längre! Miljonen från deras förslag att slopa vårdnandsbidraget bygger på ett feltänk eftersom ett slopat vårdnadsbidrag direkt ökar antalet barn i barnomsorgen som då behöver dessa pengar. De föreslår även att minska kommunstyrelsens förfogandepengar med en miljon (för att finansiera upplåningen till bla asfalt). Av den miljonen återstår enbart 500 tusen om man inte skall minska på skötseln av våra grönytor. (resterande halva miljon kan nog vara bra att ha i reserv om skatteintäkterna fortsätter nedåt)

Tankar kring det ekonomiska läget:
Vi bör redan nu överväga om det redan i år går att göra vissa anpassningar/minskningar. Jag tänker då inte på att minska personaltätheten vara sig i skola eller andra kärnverksamheter. Vi borde överväga om tex den påtagliga satsningen på fastighetsunderhåll går att något revidera. Andra exempel är att flytta vissa investeringar framåt. Exempel på detta är den planerade lastbislparkeringen på Åbytorp. Går kanske att lösa på enklare sätt eller helt enkelt senarelägga.

Kanske skall vi tänka i termer att rent allmänt försöka senarlägga vissa byggprojekt o motsvarande i akt o mening att lägga in dem när vi ser att eventuell konjuktnergång har sänkt prisnivån. Då uppnås två saker. Lägre kostnad samtidigt som vi medverkar till att inte än mer sänka konjukturen.

Va-taxan:
Va verksamheten får inte det kommande året urholka kommunes årsresultat. En uppräkning av taxan är nödvändig. Ocg - det är många år sedan senaste uppräkningen.

Det torde bli aktuellt med flera diskussioner kring ekonomin under det kommande halvåret.

Arbetslöshetssiffror:
Senaste månadsstatistiken (juli) visade på att vi höll mittpositionen i Skåne. Öppet arbetslösa och i åtgärder var 6,9 % mot skånes motsvarande 7,0%. Motsvarande för ungdomar låg vi något över skånesnittet.

Skolresultaten våren 2011:
Sammantaget för kommunen ökade meritvärdena och blev något högre än rikssiffrorna. Snyggatorp lyfte totalresultatet ordentligt! Det är uppenbart att skoldiskussioner och satsningar har skapat ett positivt fokus på skolan med resulterande förbättringar av skolresultaten.

Försörjningsstöd: (det som förr benämndes socialbidrag)
Fortfarande mycket rimliga kostnader. En viss minskning kan skönjas just nu. Aktivt arbete gör nytta!

Beviljade bygglov:
8 st villabygglov har beviljats under första halvåret. Med tanke på att de senaste årens helårssiffra legat runt 18 och att fler bygglov hanteras under våren kan vi förvänta oss att en viss minskning på årsbasis. Detta är nog mer hänfört till bankernas ökade restriktivitet än ointresse för att köpa tomt o bygga i vår kommun.

Fastighetsmarknaden:
Även fastighetsmarknaden känner av bankernas ny synsätt. Jag följer med jämna mellanrum upp antalet objekt som är till salu i fem kommuner i vår omvärld. En dramatisk ökning har skett de senaste 12 månaderna. Totalt för dessa fem kommuner (Ängelholm, Klippan, Åstorp, Örkelljunga o Perstorp) har antalet objekt nästan dubbleratds. Faktum är att ökningen har varit minst i Klippan och högst Åstorp. Några direkta slutsatser bör kanske inte dras men en viss indikering ger det om ett fortsatt intresse för vår kommun.

Tomma lägenheter:
Efter att ha pratat med ett par hyresfastighetsägare kvarstå bilden att efterfrågan tydligt överstiger tilgången.

Budget 2012 (11 06 27)
Det inledande beslutet kring budget 2012 togs den 15 juni:
Kommunstyrelsen den 10 augusti blir nästa instans samt slutligen kommunfullmäktige den 30 aug.

Det är inga "stora ryck" i budgeten. Fortsatt satsning på renovering av Snyggatorpsskolan, pengar till förebyggande och samverkan mellan social o skola, tillskott till kultur o fritid för satsningarna på Sågen är de större posterna.

Gatuunderhåll. Nytt för denna budget är ett skapligt tillskott (från 2,2 milj till 5,2 milj delat på 1 milj underhåll o 2 milj i investeringar) för att komma tillrätta med det eftersatta gatuunderhållet. Tanken är att "beta av" underhållsbehovet under ett antal år på samma sätt som vi nu gör med fastighetsunderhållet. Ett ganska rejält tillskott!

Vi är försiktiga i att "ta hem" skatteintäkterna för den ökade befolkningen. Blir det en, som det ser ut, ordentlig befolkningsutveckling kommer dessa pengar med all säkerhet att behövas till förskola och grundskola. En avstämning kommer då att göras i samband med kompletteringsbudgeten.
En anledning till försiktigheten är att skulle oron runt om i Europa få genomslag i Sverige så kan grundförutsättningarna förändras radikalt. I det läget vill vi undvika att behöva revidera ner en redan tagen budget. Bättre att i mars 2012 öka budgeten om arbetsmarkanden mm i Sverige håller sig.

Socialdemokraternas förslag:
Socialdemokraterna ställde sig bakom budgeten i huvuddrag. De hade naturligtvis en del yrkande. Yrkande som hängde dåligt ihop:

De vill ta bort möjligheten för småbarnsföräldrar att stanna hemma lite längre genom slopandet av vårdnadsbidraget. Då sparar de en miljon som de "satsar på förskolan". De glömmer att ett slopat vårdnadsbidrag direkt äts upp av ökat antal barn i förskolan till en kostnad som är ungefär eller större än besparingen!

De vill redan nu skriva upp budgeten med 3 milj motiverat av befolkningsökningen. Dessa 3 milj vill man skicka till skola och förskola. Egentligen ingen skillnad mot det liggande förslaget med den skillnad att man redan nu förutsätter en ordenligt ökad befolkning. Vad händer om inte detta sker eller att det hänt något negativt med Svensk ekonomi, då kommer det att krävas ny beslut med besparingar! Onödigt ryckigt!

Slutligen deras stora nummer! De vill låna 10 miljoner kronor för att lägga mer asfalt på våra gator. Ränta mm till detta tar de ur kommunstyrelsens budget. Detta är något av överbudspolitik! Att låna så stora belopp för asfaltbeläggning är att riskera kommunens ekonomi på sikt. Utöver detta så torde det bli svårt att rent verksamhetsmässigt öka från 2,2 milj till 15,2! Det är nog "fingern i luften" som gett sig tillkänna. Visst behöver våra gator o trottoarer mm uppgraderas. Men det gäller att inte ta för stor tygga i taget med risk för att ekonomin riskeras eller att pengarna används fel eller på fel plats.

Budget 2012, ekonomi, befolkningsutveckling mm (11 06 08)

Budgetarbete 2012 fram till idag: En lång rad av möten har skett i olika konstellationer för att mejsla fram ett första förslag till budget. Den ekonomiska tillväxten i landet är oerhört viktig för skatteintäkterna i kommunerna. I grunden står och faller förutsättningarna med sysselsättningen i landet. Att redan i augusti året före besluta om en budget är en utmaning. Förutsättningarna ändras kontinuerligt. Dagsläget är att det kommer att vara möjligt att genomföra vissa förstärkningar inom de flesta av kommunens verksamhetsområden. Högt prioriterade är skola men även tex gatuunderhåll.

Dagsläget för ekonomin 2011: Tertialrapporten (jan tom apr) är under bearbetning. Trots ökade kostnader inom delar av socialnämndens ansvarsområde ser året ut att landa på ett positivt resultat.

Befolkningsutveckling: Årets fyra första månader innebar en fortsatt ökad befolkning. Den 30 april var siffran 16 603 invånare (en ökning med 88 sedan årsskiftet). Fortsätter utvecklingen året ut så kommer ”högstasiffran” 16 639 från 1979 att passeras före årsskiftet. Bilden är att det i första hand är barnfamiljer som flyttar till vår kommun. Många är sk ”återvändare” alltså ungdomar uppväxta i vår kommun som återvänder i samband med att de bildar familj.

Ökad efterfrågan på bostäder: Ständiga kontakter med kommunens fastighetsägare är en del i uppdraget som kommunstyrelseordförande. Samstämmiga uppgifter tyder på ett ökat intresse att flytta till vår kommun. I stort sett finns inga tomma lägenheter hos någon hyresvärd och intresseanmälningarna är påtagligt långa hos de flesta.
En del byggnation genomförs som i viss mån möter den ökande efterfrågan. Det är dock viktigt att inte hamna i ett läge där vi får tomma lägenheter. En mycket viktig balansgång!

Arbetslösheten: I senaste statistiken (april månads) ligger Klippan på skånesnittet både vad gäller gruppen 16-64 år och ungdomar 18-24 år. 3.8 % öppet arbetslösa (16-64 år) samt 3,0% i någon form av aktivitetsstöd. Totalt har arbetslösheten minskat 0,5 % mot motsvarande tid förra året.

Resultaten i Klippans skolor blir bättre men det återstår en del innan vi ligger över riksgenomsnittet på alla delar.
Senaste statistiken från skolverket kom strax före årsskiftet och visar en något annan bild än lärarförbundets ranking.

Andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan:
Klippan 87,9% - rikssiffran 87,5% (bättre än snitt)

Elever i åk 9 som ej uppnått målen i ett eller flera ämne:
Klippan 24,3% - rikssiffran 24,2% (något sämre än snitt)

Nationella prov med betyg godkänd:
Engelska Klippan 96,5% - rikssiffran 95,6% (något bättre än snitt)
Svenska Klippan 93,2% - rikssiffran 94,6% (sämre än snitt)
Matematik Klippan 80,9% - rikssiffran 81,8% (sämre än snitt)

Självklart skall vi inte nöja oss med att ligga på riksgenomsnittet utan konsekvent arbeta för att nå upp i den övre tredjedelen i landet!

Faktorer som "drar ner" i olika rankingar såsom att vi har ganska många dagbarnvårdare samt att vi har vårdnadsbidrag väger lätt i förhållande till föräldrars valfrihet.

Skolresultaten är absolut viktigast och där är vi på rätt väg!

Bengt Svensson
Kommunstyrelsens ordförande

Ekonomi: Bokslut för 2010 börjar tona fram. Det blir ett bra årsresultat i storleksordningen runt 20 miljoner. Kommunsektorn kommer överlag att redovisa goda resultat för det gågna året.
2011 blir däremot lite kärvare vad gäller ekonomin. Särskilt positvt i vår kommun är att det är stor budgetföljsamhet inom alla verksamhetsområden vilket inte många kommuner kan stoltsera med. Exempelvis är "felmarginalen" under en procent inom skolan och så låg som en halv promille inom vård o omsorgsdelen.

Positiv utveckling av verksamheterna: Brukarenkäter och medarbetarenkäter har resultat som visar på positiv utveckling i våra kommunala verksamheter. Skolresultaten är på väg i rätt riktning något som känns extra viktigt.

Befolkningsutvecklingen var något bättre/högre under året än förväntat.Drygt 100 fler medborgare under året är i det närmaste en idialisk siffra. Det finns idag en större efterfrågan på bostäder än tillgång vilket gör att vi kan gå försiktigt fram med planer på nytillskott inom denna sektorn. Stor försiktighet gäller dock fortfarande och en nogrann kartläggning av vilka bostadstyper som behöver tillföras.

Villatomtförsäljningen har blivit lägre än planerat. En situation vi delar med många andra kommuner och är en följd av "finansoron".

Industritomtförsäljningen har däremot minst följt våra förväntningar. Flera av er kan tex med egna ögon följa det projekt som börjar ta form vid rondellen väg 13

Brottsutvecklingen: Även om varje brott är ett för mycket kan man inte annat än se positivt på årets kraftigt minskade brottssiffror. En sänkning med 17% är rysligt bra. Tar man sedan med i beaktan att det ökade antalet poliser har inneburit att av polisen upptäckta brott (tex narkotikabrott) har ökat så är siffran än bättre. Ett mycket väl fungerande samarbete med polisen är en av de bidragande faktorerna bakom utvecklingen. Samarbetet med kommunes fastighetsägare har även varit en mycket viktig del.

Rune Persson bjöd upp till dans när han kommenterade turerna kring bildandet av miljöstyrgrupp.
Vi har gjort särskilda eftergifter för att tillgodose S interna önskningar kring viceordförandeposten. Rune Persson har varit fullt informerad under hela processen inklusive fördelningen av poster mellan partierna och svarat ”Det ser bra ut, så det kör vi på!”
S-förslaget med fler ledamöter riskerar majoritetsbyte om någon ledamot från femklövern saknas. S har tidigare tagit chansen vid sådana tillfällen så därför blev det nej från oss.

Bakgrunden till S förslag om fler ledamöter är nog djupare än att de som parti bara vill ha fler poster. Kan konkurrensen om platserna i deras parti ha spelat in?

Rune Perssons kommentar om politisk betalning är ett av de lägsta lågvattenmärkena som socialdemokraterna presterat på många år! Är detta socialdemokraternas ”nya melodi”? I så fall stundar bistra tider med enbart förlorare.

Verkligheten är att femklövern har egen majoritet överallt, vi behöver inte Sd-stöd på något sätt och det vet en besviken Rune.

Slutligen: Valet gick dåligt för socialdemokraterna. Skyll på väljarna eller någon annan men låt inte medborgarna i Klippans kommun betala kalaset genom att sätta käppar i hjulet i det vardagliga arbetet.
Denna gång blev det enbart en försening av beslutet om än helt onödigt.

En påtaglig förnyelse kommer att ske:
Nio (9) helt nya förtroendevald ingår i förslaget som lämnas till kommunfullmäktige. Förnyelsen kunde i första hand ske genom att ett antal av våra tidigare ledamöter/ersättare valt att inte ställa upp för ytterligare en mandatperiod. Bland dessa väljer jag att nämna ett par av de som innehaft lite tyngre poster.

Ingemar Emgård som varit både ordförande och viceordförande i miljö och byggnadsnämnd lämnar efter ca 40 år klippanpolitiken! Eva Bergfalk som varit kommunfullmäktiges 1 viceordförande lämnar detta prestigeuppdrag (Eva har även i många år suttit i socialnämnden). Marianne Emgård som under en period ansvarade för skolfrågor och även suttit som ersättare i kommunstyrelsen lämnar nu den politiska arenan. En välkänd klippanprofil, Ingrid Larsson, drar sig tillbaka efter många år i politiken där hon bland annat under en period ansvarade för den moderata profilen i socialnämnden. Det är en stor kunskaps- och "förståndsvolym" som lämnar arenan till förmån för tillväxt av ny "klokskap". Självklart kommer ett tomrum att uppstå. Jag dristar mej att särskilt nämna Ingemar Emgård och Ingrid Larsson som är något av uppslagsböcker om Klippan och dess historia.

Nya på den politiska spelplanen är följande:
- Jacob von Post, Gustav Toft och Elinor Varady som väljs in i socialnämnden tillsammans med Hans-Bertil Sinclair och Elsebeth Persson
- Helena Dådring, Lina Nilsson och Ann-Sofie Johansson som väljs in i Barn o utbildningsnämnden. Helena blir för övrigt ny viceordförande i nämnden. Kvar i nämnden är Fredrik Hammarstrand
- Jesper Hansen, Per Johansson och Knut Gyllenstierna väljs in i Plan o byggnadsnämnden. Ann-Charlotte (Lotta) Phil Larson tar över viceordföranderollen efter Ingemar. Malin Hammarstrand fortsätter även i nämnden
- Cecilia Scott återvänder till politiken och nu i Kultur och fritidsnämnden. Ny i nämnden är även Kristin Jonsson samt Anette Huss som tidigare varit ersättare i Bun. Kvar sedan tidigare är Ingrid Fredriksson och numera med ordförandeklubba Kenneth Dådring.
- Valnämnden rattas även fortsatt av Lotta P Larsson och nu med benäget bistånd av Christer Persson
- Nya i kommunstyrelsen är Annette Lahti och Jan-Olof Karlsson som tillsammans med mej, Hans-Bertil Sinclair, Jens Westring och Björn Samuelsson skall försöka hålla överblick över hela den kommunala verksamheten.

Vi önskar alla nya särskilt välkomna till en spännande period. Misströsta inte om det nu i början känns svårt, rörigt eller tråkigt. Ljuset i tunneln brukar komma efter ett tag.

Som ni säkert läst i NST/HD så är majoritetsbildningen klar i vår kommun. De kommande fyra åren kommer kommunen att styras av en femklöver bestående av moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna, folkpartiet och miljöpartiet de gröna.

Valresultatet innebar att den tidigare fyrklövern tappade ett viktigt mandat som behövdes för att tillförsäkra majoritet i kommunfullmäktige. Mot bakgrund av detta var det naturligt för fyrklöverpartierna att tillfråga miljöparitet i Klippan om deras intresse att medverka till en stabil politisk majoritet. Förutsättningslösa samtal fördes kring partiernas politiska plattformar och partiernas möjlighet till representation i styrelser och nämnder.

Det framgick ganska snart att några stora skiljelinjer kring de lokalpolitiska frågorna inte fanns utan det fanns goda förutsättningar för ett konstruktivt samarbete som skulle vara till gagn för Klippans kommun och dess utveckling. Samtalen fortsatte sedan kring partiernas representation i styrelser och nämnder. Processen gavs god tid för ett bra förankringsarbete i partierna med tanke på att det var en helt ny politisk situation.

Med miljöpartiet tillförs en tydligare miljöprofilering i klippanpolitiken. En direkt följd av detta är att det miljöarbete som tidigare letts av Agenda 21-gruppen kommer att intensifieras. För att tydliggöra detta kommer en tydligare plattform av skapas i form av en ”miljöstyrgrupp” tydligt kopplad till kommunstyrelsen.

Miljöpartiet kommer att representeras i samtliga nämnder och kommunstyrelsen. I socialnämnden blir det genom en ordinarie ledamotspost. Till detta kommer en plats i lokala Brå samt en viceordförandepost i miljöstyrgruppen.

Det politiska arbetet kommer även fortsättningsvis att bedrivas med utgångspunkt för eniga ställningstagande, i första hand inom femklövern men om möjligt även över blockgränsen. Detta får dock inte hindra de ingående partierna att lyfta och driva sina profilfrågor.

En personlig reflektion är att klippanpolitiken tillförs "nytt blod" genom miljöpartiets inträde i Klippanpolitiken. Det behövs nya människor med nya perspektiv om vi skall kunna fortsätta utveckla vår kommun.

Ledning av femklövern:
Följande gruppledare för partierna har ansvaret att leda den gemnsamma femklövermajoriteten:
Bengt Svensson moderaterna
Madeleine Atlas centern
Bert-Inge Karlsson Kd
Tommy Cedervall folkpartiet
Jörgen Bjerknäs miljöpartiet

Befolkningsutveckling. Befolkningssiffran för augusti gick vår väg. 16 471 invånare. Positivt är även ett födselöverskott på 4. Vi brukar normalt ha ett underskott på denna siffran. Vi får dock vara beredda på ett visst tapp här i höst pga ungdomar som flyttar till högskoleorter.
Vi närmar oss försiktigt kommunens högstasiffra från 1979 på 16 639 invånare. Att befolkningstillväxten enbart sker i små steg är helt kopplat till en medveten strategi i att inte tillföra allt för många bostäder i för högt tempo. Spåren från 90-talet förskräcker. Det gäller helt enkelt att hela tiden ha en större efterfrågan på bostäder än tillgång.

Ekonomi. Delårsbokslutet är på väga upp till KF. Prognosen är ca 17 milj varav vi föreslår förtida inlösen av pensioner (6 milj). Alltså en nettoprognos på ca 11 milj. Bra är även att nämnderna överlag ligger på nollresultat eller nära noll.

Skatteutvecklingen. Senaste skatteprognos o utjämningsprognos gav inga nya pengar. Det blev faktiskt ett mindre tapp på ca 400 tusen på grund av kostnadsutjämningssystemet.

Arbetslösheten i vår kommun. Vad gäller arbetslösheten så ligger vi kvar i mitten av skåneläget. Både vad gäller alla i arbetsför ålder och ungdomar. Detta gäller oavsett man ser till öppet arbetslösa eller sammantaget arbetslösa och personer i olika former av arbetsmarknadsåtgärder

Fastighetsmarknaden i vår kommun. Fastighetsmarknaden har inte förändrats i Klippan. Ungefär samma antal hus till försäljning. Omsättningen är enl mäklare jag pratat med något uppåtgående. När det gäller kommunens fastigheter som är till salu (Bruksskolan, Stackarps skola, Stidsvigs skola o Riseberga skola) så är det skiftande intresse. Långt framskridna förhandlingar har skett vad gäller Bruksskolan och Stackarps skola. Avtalsförslag finns på plats. När det gäller Bruksskolan så finns en stöttesten pga att länsstyrelsen håller på att utreda hur Bruksskolans byggnadsskydd skall se ut. Bankerna är inte villiga att finansiera ett köp förrän bla denna fråga är utredd.

Brottsutveckling. Trots de upprepade artiklarna i media kring olika former av brott i Klippans kommun så är vår kommun relativt sett trygg kommun jämfört med omvärlden. Statistiken över anmälda o begångna brott ligger fortfarande klart under prognos och tidigare års siffror. Fortfarande ligger Ljungbyhed sett till kommunen som helhet något för högt.

Skolfrågor ligger högt på agendan. Både på riksnivå o kommunalt. Vi anser att lärarkompetensen är nyckeln till en riktigt framgångsrik skola. Efter diskussioner i alliansen i Klippan har vi kommit fram till följande:

Vi avser att göra en ordentlig satsning på lärarlönerna för att vi skall kunna behålla respektive nyrekrytera de mest kompetenta och engagerade lärarna.

• Satsningen är riktad som extra pengar för individuell lönesättning. Ett årligt extra löneanslag, utöver andra löneökningar, på 2 procent under en tidsrymd av 5 år.
• Årlig uppföljning av hur de extra lönepengarna har utnyttjats och hur resultaten i Klippans skolor ha utvecklats.

För en enskild lärare kan ovanstående ge ett extra lönepåslag på 20 % eller mer efter fem år
Detta är ordentlig satsning i mångmiljoklassen!

Många hundägare vi pratat med under valrörelsen har efterlyst rastgårdar. Jag har nu lagt ett konkret förslag att det skall ordnas rastgårdar i alla tre kommundelarna. Klippan, Ljungbyhed och Östra Ljungby/Stidsvig. En ordentlig utökning av antalet hundlatriner skall även göras. En särskild kampanj för att få fler att plocka upp efter sin hund ingår även i paketet.

Vi kommer att göra ytterligare satsningar på skolområdet. Tyvärr handlar diskussionerna oftast bara om lärartäthet och mindre om kompetens o förmåga hos våra lärare och skolledare. Exempelvis har vi redan i dag högre pedagogtäthet än Ängelholm medan deras skolresultat är bättre än våra skolors.

Vi kommer att satsa ytterligare på fler lärare men i synnerhet kompetensutveckling och ett paket som skall resultera i att vi rekryterar och behåller de bästa lärarna. Vi kommer inte att ge oss förrän vi har en av de bästa skolresultaten i landet!

Skolresultaten blir bättre: Senast idag fick jag en sammanställning av resultaten av vårens nationella prov. De visar att vi är på rätt väg! Överlag förbättringar över hela linjen. Det är tre ämnen som proven gäller. Svenska, matematik och engelska. En skola tappade dock i ett ämne. Det finns säkert en rimlig förklaring till just detta tapp.

Ett annat viktigt mått är andelen elever som blivit behöriga att söka in på de nationella programmen i gymnasiskolan. Där ligger vi ungefär på rikssnittet. Självklart skall vi inte nöja oss med snitt. Vi kan och skall vara bättre.

Oppositionen vidhöll sina oseriösa eller olagliga förslag. (se nedan den 11 aug)
Budgetbeslutet blev enlig vårt förslag oförändrad skatt och ett ordentligt tillskott till skola-barnomsorg. Eftersom skatteintäkterna ökat något gjordes en uppjustering av socialnämndens ram med 1 miljon.

Senaste skatteprognosen gick vår väg.
Återhämtningen i Sverige går bättre än förväntat vilket ger ökade skatteintäkter i landet men även kommunen. Knappt 4 milj i högre skatteintäkter för 2011. Rimligt att justera budgetförslaget för 2011 genom att ökar ramen till socialnämnden med 1 milj (återställer den besparing som finns i liggande förslag). 1 milj läggs till kommunstyrelsens förfogande för att användas till delar av de strykningar som vi tvingades att göra för att få budgeten att gå ihop. Resterande knappt 2 milj läggs till "årets resultat".

Fler medborgare i vår kommun!
Halvårssiffran slutade på 16 451 invånare. 69 fler än decembersiffran 2009. Vi skall dock inte utesluta att vi tappar nu under hösten med tanke på ungdomar som flyttar till högskoleorter. Men - det känns bra att ha lite marginal.

Idag tog kommunstyrelsen beslut om nästa års budget enligt alliansens förslag. Kommunfullmäktige tar beslut 31 augusti.

Socialdemokraterna lägger ett olagligt förslag och Sverigedemokraterna ett oseriöst förslag.

Socialdemokraterna gör som vanligt. Lägger mer pengar lite överallt. Deras finansiering är dock något speciell vilket också gör deras budgetförslag olagligt. De skriver helt enkelt upp statsbidragskonto med nästan 7 miljoner. Dessa pengar finns inte. Eftersom det finns lagkrav på balanserad budget blir deras förslag därmed olagligt. Lagen tillåter inte att att spekulera i hur en kommande riksdagsmajoriet kommer att fördela statens pengar.
En besparing finns dock i deras budgetförslag. De föreslår att vårdnadsbidraget slopas till småbarnsföräldrar som vill stanna hemma lite längre med sina barn.

Sverigedemokraterna väljer sin vana trogen att försöka knipa billiga poäng. Spara på tex hemspråksundervisning och studieförbunden för att lägga pengar på sådant de tror ger röster i valet såsom äldreboendvärdar inom äldreomsorgen och barnomsorg på obekväm (nattis) arbetstid. Oseriöst blir det verkligen när Sd i sitt budgetförslag vill ge sken av att det går att stoppa flytten av högstadiet i Östra Ljungby. När beslutet om budgeten tas i slutet av augusti gå ju högstadieeleverna redan i Klippan eller den skola de valt. Ovanpå allt vill de påskina att det gå att göra utan en endaste krona i kostnad. På sin höjd skulle det gå att återstarta högstadiet hösten 2011 men då får de allt tala om var pengarna skall tas till detta. Oavsett hur kalkylerna håller för skolpaketet så kommer en återflytt att kräva nya och ytterligare pengar. Eller är det tänkt att andra skolor skall släppa till dessa pengar genom färre lärare? Ett uppenbart o genomskinligt försök att skaffa röster i valet men inte behöva ta konsekvenserna.

Vi är idag (siste maj eftersom det är eftersläpning på siffrorna) 16 415 invånare. Drygt 900 fler än 2001 som var lågmärket. Det behövs dock drygt 200 ytterligare innan vi når toppnoteringen 1979 då det fanns 16 639 invånare i vår kommun.

Arbetslöshetssiffrorna är en av de olika siffror som jag regelbundet följer upp. Klippan har historiskt alltid haft högre arbetslöshet än både riket o Skåne vilket innebär belastningar för den sociala verksamheten men också risk att kommunen tappar befolkning.

Arbetslösheten börjar nu äntligen att minska.
Våren 2008 när Sverige gick för högtryck var arbetslösheten (öppet arbetslösa och arbetslösa i någon form av åtgärder) i Klippan 3,6 %. Då hade Klippan fjärde högsta arbetslösheten i Skåne och låg även över rikssnittet.
Våren 2009 hade motsvarande siffra ökat till 6,4 % och Klippan låg på ca tionde plats och fortfarande något högre arbetslöshet än Skåne o rikssnitt.
Februari 2010 hade arbetslösheten ökat ytterligare och hamnade på 7,8 %. Dock hade arbetslösheten ökat något mer i vår omgivning vilket innebär att Klippan nu ligger på riks- och Skåne snittet.
Maj 2010 har arbetslösheten äntligen minskat. I Klippan har den totala arbetslösheten nu minskat till 6,8 % och vi har för första gången jag känner till en något lägre arbetslöshet i vår kommun än i Skåne i genomsnitt.

Befolkningstalet för Klippan är 16 397.
Inledningen av året ingav farhågor. Vi tappade invånare de första månaderna. Vid maj månads befolkningssiffra hade vi dock gjort e rejäl återhämtning till 16 397 vilket är 15 fler än vid årsskiftet.

Ca 100 personer deltog i öppnandet av utställningen. Flera prominenta personer besökte vernissagen. Flera intressant tal tydliggjorde att vi i vår kommun har ett internationellt erkänt arkitetkoniskt mästerverk!

Totalt under lördagen räknades in mellan 200 o 300 besökare. Flera besökare var långväga ifrån. Med andra ord blev utställningen ordentligt besökt. Hoppas att intresset håller i sig under sommaren.

Arbetet med utställningen har inte gått helt friktionsfritt. Så sent som på fredag morgon innan vernissagen så saknades mycket av materialet. Det skedde kompletteringar ända fram till öppningstidpunkte på lördagen! Än så länge uppfyller inte utställningen fullt ut den beställning som vi gjort av utställaren.

Som ni kanske läst i HD/NST så drabbades vi av ett ordentligt bakslag. Skatteintäkterna ökade medan vi fick en ryslig räkning i utjämningssystemet. Utjämningssystemet är ett omfördelningssystem mellan kommuner som är baserat på ett antal faktorer där befolkningens sammansättning är en avgörande del. Totalt innebar det ett inkomstbortfall på ca 8 milj. En ansenlig summa! Trots detta har vi lyckats lägga ett balanserat förslag till budget.

Förslaget till budget innehåller en ordentlig satsning på skola och fastighetsunderhåll. En mindre besparing på socialnämndens verksamheter var nödvändig för att få helheten att gå ihop. Detta är möjligt eftersom den sänkta arbetsgivaravgiften för yngre medarbetare just för socialnämnden ger påtagligt lägre kostnader.

Årsresultatet ligger i förslaget så lågt som på 0,5 milj. Detta låga årsresultat är möjligt eftersom budgetföljsamheten i samtliga Klippans nämnder är mycket stor, något vi skall vara stolta över. En annan positiv faktor är att kommunens kassalikviditet är sådan att det inte krävs nya lån för att finansiera årets investeringar. Det finns även en viss förhoppning att skatteintäkterna skall öka ytterligare. Nästa skatteprognos kommer i mitten på augusti. Går den vår väg och intäkterna ökar bör dessa pengar i första hand gå till att öka årsresultat samt återställa besparingen på socialnämnden.

Nu återstår att se hur oppositionen skall agera! De måste nu visa sina kort. Beslutsprocessen är i år något annorlund eftersom det är ett valår: Beslut i kommunstyrelsens arbetsutsskott nu i juni, kommunstyrelsen och kommunfullmäktigei augusti med ett ytterligare bekräftande beslut i november eftersom det är val i år.

Med rubriken skola går det inte att undvika att nämna några ord kring det sk skolpaketet. Återigen vill jag påpeka att det var ett noggrant arbete som låg bakom besluten om nedläggningen av ett antal skolenheter och flyttning av högstadier och träningsskola. När jag jämförde med beslutsunderlaget som låg till grund för utflyttningen av högstadiet till bla Östra Ljungby kan jag utan att rodna konstatera att kvaliteten i underlaget denna gång var påtagligt för att inte säga avsevärt bättre. Sedan är det alltid så att förändringar skrämmer och upprör.

Skolan är det område som kräver mest politisk energi. Även om vi i kompletteringsbudget ger tillskott så är önskemålen dess större. Alla problem löses dock inte med pengar. Och – det bedrivs ett intensivt arbete kring innehållet i vår skola. Med en ny skolchef vid rodret och en stabil politisk ledning inom skolan så kommer mycket att ske under det kommande året.

Slutligen får vi inte glömma att ”skolpaketet” är långsiktigt och syftar till att möte framtida utmaningar i första hand och inte till att lösa tillfälliga problem med skolkostnaderna.

Skolfastigheter:
Ett antal skolor friställdes i samband med skolpaketet. Stidsvigs, Riseberga, Stackarps skolar respektive Bruksskolan. Dessa fastigheter finns nu hos mäklare för försäljning. Intressanta spekulanter finns just nu både till Bruksskolan och Stackarps skola. Vad gäller Bruksskolan är det två Klippanbor som just nu arbetar med bygglovshandlingar för att omvandla den till bostäder med karaktär.

Exempel på poster i kompletteringsbudgeten: Ett påtagligt tillskott till skolsektorn. Här ingår en rejäl post för att äntligen göra något åt ute och inne miljön på Snyggatorpsskolan.
Forstättn från föregående sida

Vi har stabilitet i den kommunala ekonomin! Detta ger oss möjlighet till ett antal satsningar i den sk kompletteringsbudget som nu är under behandling.

En ordentlig post finns även i budgeten för satsning på övrigt fastighetsunderhåll för att komma tillrätta med eftersatt underhåll. Kompensation för de kraftigt ökade snöröjnings-kostnaderna ingår för att undvika att tekniska förvaltningen skall behöva spara in på tex blomsterutsmyckningen i sommar. mm

Budgetarbetet inför kommande år har även startat:
Just nu ser det lite kärvt ut eftersom Anders Borg tydligt deklarerat att det inte blir några ytterligare statsbidrag eftersom hans prognoser pekar på ökad tillväxt och minskad arbetslöshet. Även i ett läge att skatteintäkterna inte ökar ytterligare så är det dock en hanterbar situation. Det gäller att följa utvecklingen och göra justeringar efterhand som läget klarnar. Vad gäller arbetslösheten så går det att se positiva siffror redan vad gäller Klippan. Under ett antal veckor har antalet arbetslösa ständigt minskat. Låt oss hoppas att det fortsätter i denna riktning!

När ni läser detta har ni kanske sett inslaget i TV kring ”överskuldsatta” kommuninvånare. Som det framgick av sydnyttinslaget så delar vi situationen med ett antal andra ”inlandskommuner” i nordvästra Skåne. Bakgrunden är flera. Klippan har historiskt haft hög arbetslöshet. Utbildningsnivån är överlag något lägre än tex kustkommunernas. Till detta kommer det mycket stora överskott på hyreslägenheter som fanns i vår kommun i mitten av 90-talet. Att oseriösa fastighetsägare såsom Harry Franzen köpt in dåliga hus och hyrt ut dessa till människor med olika problem har inte gjort situationen bättre.

Ovanstående är inte och har inte varit okänt för oss i politiken. Ett antal åtgärder har också vidtagits:
Ett stort antal hus/lägenheter revs eller togs bort från hyresmarknaden för att få balans på hyreslägenhetsmarknaden. Vi har sedan koncentrerat oss på att få inflyttning till villaboende. Genom aktivt arbete med bland annat industrimarksfrågor har vi fått nyetableringar o utveckling av företag o därmed arbetstillfällen. Socialnämndens enhet för stöd har en ordentlig bemanning för att kunna ge vägledning åt personer med bland annat ekonomiska problem. Arbetslinjen har tydligt markerats vilket görs genom att praktikplatser och motsvarande erbjuds de som söker försörjningsstöd. Ett aktivt samarbete mellan kommun och de olika fastighetsägarna i kommunen. Detta är några exempel på hur vi arbetat med frågan.

Har vi då rönt några framgångar?
Trots TV inslaget så kan man konstatera följande: Klippans kommun har från att ha haft den högsta arbetslösheten i Skåne nu en betydligt mer smakfull placering i mittfåran.
Kommuns kostnader för försörjningsstöd är bland Skånes lägre, ett resultat av ett aktivt arbete som både är till gagn för kommunekonomin och de enskilda personerna.
Det finns idag i princip inga tomma lägenheter. Treklöverns kostnader för outhyrt har sedan 2003 sjunkit från drygt 1,5 miljoner kronor till förra årets enbart en förlorad månadshyra (ca 7 tusen kronor)! Till detta kommer att Treklöverns kostnader för ej betalda hyror minskat under samma tid med 80% !! Med andra ord har betalningsviljan/förmågan påtagligt förbättrats. Frazzehusen är dock fortsatt en källa till oro. Och - även om ovanstående exempel på en positiv utveckling så tar det en hel del år innan det syns i statistik från exempelvis kronofogden.

Senaste skatteprognosen ger preliminärt drygt 10 milj ytterligare i skatteintäkter. Välbehövligt av flera skäl. Eftersom inriktningen är att i kommande kompletteringsbudget låta nämnderna ta med sig delar av överskottet från 2009 belastas innevarande års årsresultat. Särskilt barn o utbildningsnämndens överskott på 4,9 milj ger en rejäl påverkan. Till detta kommer att det nu finns en plan för fastighetsunderhåll som även måste fyllas med ett ordentligt ekonomiskt innehåll. Med de ökade intäkterna kommer vi att trots ovan kunna bibehålla en rimlig nivå på budgeterat årsresultat. En annan effekt är att finansieringen av en ökad investeringsnivå kommer att kunna göras utan ökade lån.

Befolkningstalet vid årsskiftet 16 382 inv: Årets ökningen slutade på 46 nya invånare. En ökning som kunde varit större rent allmänt men som har sin förklaring i att tillskottet på nya bostäder under de senaste åren i stort enbart omfattat nybyggda enfamiljshus. Just nu pågår dock ett antal projekt som bör kunna lyfta innevarande års siffror en bit. Treklövern tillskapar 4-5 marklägenheter samt bygger om den gamla färgfabriken. Till detta kommer Åke Dahls planer på ombyggnad av Norre Hus. Förhoppningsvis kommer även Gudmundssons bygg att tillföra ett antal bostadsrättslägenheter vid Östra teatergatan. På sikt kommer även Treklöverns byggnation av ett sk särskilt boende kombinerat med vanliga hyresrätter vid Torget att öka antalet bostäder.

Uppgraderingen av Snyggatorpsskolan fortlöper helt enligt planerna: Vid senaste arbetutskottssammanträdet redovisades planerna på förändringarna vi Snyggatorpsskolan. Bra förslag finns nu både vad gäller utemiljön o innemiljön. Planerna går nu in i projekteringsfasen. En invigning planeras att genomföras strax efter höstterminsstarten. Planerna kommer att finnas tillgängliga vid Antilopen, Snyggatorps o Pilagårdsskolan samt på biblioteket.

Statsministern gjorde ett lunchbesök där han mötte och inspirerade lokala medlemmar. Nyvärvade medlemmar från Klippan och omgivande kommuner hade med kort varsel blivit inbjudna till lunchmötet på Gästis. Några av oss aktiva slank även med i sluttampen.
En och annan haka föll en bit på de mer regelbundna luchgästerna när Fredrik gjorde entré och promenerade ner genom matsalen till det inre rummet!
Vår statsminister höll ett kort anförande med bakgrunden till förd politik men styrde snart in på framtida politik och kommande valrörelse. En ordentlig vitamininjektion! Det blev även möjlighet till frågestund och samtal. Flera olika ämnen hanterades med Fredriks enkla stil.

Avslutningsvis överlämnade vår föreningsordförande en M-halsduk till vår prominenta gäst. Alla närvarande gav ett tydligt uttryck för vårt starka stöd för den moderatledda regeringen!

>fler bilder i eget fönster

Årets resultat blev bättre och större än förväntat. En situation vi delar med många andra kommuner. Unikt däremot är att alla styrelser och nämnder i vår kommun har hållit sin budget med råge. Normalt i kommunvärlden brukar det alltid vara någon nämnd som har problem. Alla verksamheter i ekonomisk balans är ett bra utgångsläge för en stabil och positiv utveckling av den kommunala verksamheten.

Allt har gått "rätt väg": Det är inte bara nämnderna som bidragit till årets resultat. Exempelvis valde vår branschorganisation SKL att göra en "återbetalning" i miljonklassen för att lindra effekten av lågkonjukturen. Sänkta sjukförsäkringspremier har även bidragit med ett antal miljoner. Dessa poster har varit kända sedan i höstas. Ytterligare en positiv faktor som resulterat i extra bra resultat för nämnderna är den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar. Nu i efterhand kan man tycka att vi borde analyserat effekten av denna närmare. Men det saknades helt enkelt insikt i att ett generationsskifte börjat som inneburit att vi har en påtaglig andel yngre medarbetare anställda (vilket är mycket positivt inför framtiden). Den sänkta arbetsgivaravgiften var känd men innebörden underskattades helt enkelt!

Några siffror: resultat i milj samt ungefärlig budgetomslutning inom parentes
Kommunstyrelsen +1,2 (200 milj)
Miljö o byggnadsnämnden +0,5 (6 milj)
Kultur o fritidsnämnden +0,5 (32 milj)
Barn o utbildningsnämnden +4,6 (250 milj)
Socialnämnden +4,6 (390 milj)
Räddningsnämnden +0,3
Revisionen +0,0

En bättre plattform att stå på än vid förra årsskiftet: Året inleddes med orosmolnen hängande över oss. Kompletteringsbudgeten gick i knapphetens tecken med inslag av besparingar. I vår omvärld drog kommun efter kommun i nödbromsen och införde allt från generella vikariestopp till inköpsstopp. Barn och utbildningsnämnden i Klippan arbetade fram ett långtgående strukturpaket. Ett paket som inte var kopplat till lågkonjukturen utan syftade till att skapa balans i den Bun´s egna ekonomin och samtidigt ge bra förutsättningar för framtiden.

Vi står nu väl rustade inför kommande utmaningar. Det gäller dock som vanligt och alltid att fortsatt hålla hårt i ekonomin. I år är det valår vilket säkert kan fresta att spendera lite extra oavsett man tillhör majoritet eller opposition! Man får då inte glömma att det lätt kommer "surt efter".

Ett hårt arbete som utförts ute i verksamheterna: En kraftansträngning som säkert på många håll har tärt på krafterna och vars inriktning och omfattning i vissa stycken ifrågasatts. Men - med ett mycket stort och solidariskt ansvarstagande som resulterat i att vi lycktas att hålla lågkonjukturen stången!

Socialdemokraterna vill sin vana trogen använda hela engångsstatsbidraget på ett bräde. 5 miljoner mer till Barn och utbildningsnämnden och 2,5 milj mer till det sociala än fyrklöverns förslag.

En god tanke men ansvarslöst! Med risk för oförändrade skatteinkomster nästa år riskerar deras förslag att det behövs 12 miljoner i besparing nästa budget eller en onödig skattehöjning på 50 öre! Med fyrklöverns förslag finns en reserv för att undvika ryckighet i planeringen. En återhållsam del finns dock i s-förslaget. De säger nej till de pengar som behövs för en fortsatt blomsterutsmyckning i tätorterna i den omfattning som funnits de senaste åren.

Klippan har varit förskonad: Klippan har varit förskonad från dramatiska o panikartade budgetbeslut tack vare långsiktig och försiktig politik. När prognosen för skatteintäkterna våren 2008 gjorde ett rekordlyft valde vi i Klippan att både vara misstänksamma och försiktiga. Mycket riktigt så gjorde skatteintäkterna under hösten 08 o våren 09 ett störtlopp ned som går till historien. Vi kunde möta de ständiga nedrevideringarna utan dramatiska beslut om besparingar i motsats till massor av kommuner i vår omgivning. Motsvarande tanke gäller nu "engångsstatsbidraget". Med vårt förslag där hälften av pengarna återstår kan vi hantera nästa budget utan att behöva riskera att "sy in kostymen" drastiskt i det fall skatteintäkterna fortsatt viker.

Skolan en fortsatt utmaning: Lärarförbundets ranking o senaste dagarnas tidningsartiklar visar att det finns alla anledning att ha ett fortsatt focus på skolfrågorna. Man kan tycka att lärarförbundets ranking är en "partsinlaga" som extra värderar "lärarnära frågor" såsom relation fack-arbetgivare, lön mm. Oavsett detta så finns där faktorer i deras ranking som vi absolut måste förbättra. Detta gäller såväl resurserna till skolan, resultaten i grundskolan som varför vi har så lågt antal ungdomar som har behörighet efter gymnasiet till högskolestudier. Faktorer såsom att fler klippanföräldrar väljer att stanna hemma längre med sina barn, att vi har vårdnadsbidrag i vår kommun samt att vi erbjuder dagmammor som alternativ bör föräldrarna även fortsatt få avgöra oavsett vad lärarförbundet anser.

När det gäller resurserna till skolan så bör vi även fortsatt prioritera skolan när ekonomiskt utrymme finns. Vi får dock inte glömma att vi gett nettotilskott i förhållande till skolans uppdrag under de senaste åren. Drygt 7 milj från och med budget 2009, ytterligare 2 milj i budget 2010 och nu ytterligare 3 miljoner i förslag till kompletteringsbudgeten. Totalt 12 milj på två år. Detta i ett ansträngt ekonomiskt läge för kommunsektorn!

Ljungbyhed och Klippan har de senaste dagarna förekommit i riksmedia. Detta hade vi kunnat vara utan. Sverigedemokraterna lever på och exploaterar främlingsrädsla och missnöje. Ett uppenbart populistiskt missnöjesparti som inte behöver ta ansvar för sin politik och sina förslag. Klippans, Ljungbyheds o Ljungbyhedparks varumärke är inte betjänta av att förknippas med vare sig deras politik eller deras varumärke. Arbetet med att stärka Klippans kommuns varumärke får dock inte avstanna på grund av detta bakslag. Två steg framåt och ibland ett steg bak blir ändå ett steg totalt i rätt riktning.

Rivstart läderfabriken: Starten av hela läderfabrikssaneringsprojektet som omfattar hela 130 miljoner kronor (varav kommunen betalar 13 miljoner) fick en extra symbolisk start när "första stenen i skorsten" den 16 september togs ned från 65 meters höjd. Samtidigt invigdes en fin utställning i den tidigare kontorsbyggnaden. Många nyfikna åskådare fanns på plats för att se hur det gick till.
> se bilder i nytt fönster från "evenemanget"

Extra statsbidrag för 2010: Alliansregeringen lägger ut ett extra statsbidrag på 10 miljarder för att säkra kvaliteten i kommunernas kärnverksamhet samt för att undvika att kommuner och landsting genom besparingar bidrar till ökad arbetslöshet. Viktigt att notera att det är ett utrymme som uppstått i statens budget på grund av lägre kostnadsutveckling och bättre inkomstutveckling än beräknat.

För Klippans del blir det ca 12,3 milj. Tanken är att fördela ut ca hälften till vissa nämnder och lägga knappt hälften till årsresultatet (de ca 4 milj som redan finns är i grunden för låga).

Fördelningen på nämnderna utgår ifrån att minska effekten av de nerdragningar som gjordes i budget 2010. Förslaget är ännu inte behandlat politiskt men har preliminärt följande fördelning: 3 milj till skola/förskola, 1,5 milj till socialnämnd, 300 tusen till kultur o fritid samt 800 tusen till tekniska förvaltningen (bla för att kunna bibehålla den blomsterutsmyckning som genomförts de senste åren genom särkilda engångsanslag).

Delårsbokslutet är under behandling: Alla nämnder indikerar plus eller nollresultat. Detta tillsammans med ökade skatteintäkter mm ger en årsprognos i storleksordningen +7 milj vilket får anses som bra med tanke på den lågkonjuktur som råder.

Ytterligare befolkningstillväxt: Augusti månads befolkningssiffra landade på 16 373 en ökning från årsskiftet med +37. Detta ger oss en viss marginal mot budgeten som baserats på 16 316.

Arbetslösheten har faktiskt minskat något: Vecka 40 var 439 personer öppet arbetslösa i Klippan vilket är något färre än augustisiffran som var 471. Minskningen gäller även om man tar med antalet personer som är föremål för sk "arbetsmarknads åtgärder". Tittar man tillbaka till årsskiftet så låg Klippan bland de kommuner som hade hög arbetslöshet i skåne. Nu ligger vi strax under mitten vilket får anses som en mycket positv utveckling.

Försörjningsstödet (socialbidragen) har ökat men är fortfarande lågt: Precis som det stod i en tidningsartikel för ett tag sedan så gjorde utbetalningarna ett hopp upp under första halvåret i år. Men vad som inte framgick av tidningsartikeln är att Klippan har bland skånes lägsta socialbidragskostnader. Lägst om man ser till de sk 6-K kommunerna runt om oss (Åstorp, Örkelljunga, Perstorp, Svalöv och Bjuv).

De låga kostnaderna beror inte på att vi är särkilt snåla utan på ett aktivt arbete som innefattar allt från aktiv coachning, arbetspraktik till att vi ställer krav men också ger hjälp för att komma tillrätta med olika problem.

En viss befolkningstillväxt +4 (16 340 inv) första halvåret: Egentligen i lägsta laget. Det brukar ske en viss utflyttning under hösten i samband med att ungdomar går vidare till högskolan. Vi har dock marginal med tanke på att budgeten baseras på 16 316. Passar på att nämna att vi tyvärr tappar en aktiv moderat nu när Bertil Centergård flyttar till Ängelholm. Å andra sidan så är det ett ungt par som köpt hans hus och de är båda aktiva moderater. En orsak till utebliven befolkningsökning är att det inte skett några större tillskott i antal bostäder samtidigt som genomsnittshushållen ständigt blir mindre. (Jag återkommer i ett senare epost om läget på tomtsidan)

Arbetslösheten har ökat men inte dramatiskt: Julisiffran är 4,6% (473 st) arbetslösa vilket är en ökning med 1,7% (172 st) på ett år. Skånesiffran är 4,3%. Klippan ligger historiskt i den övre delen bland skånes kommuner. Det som hänt under första halvåret är att allt fler kommuner i skåne med ökande arbetslöshet "går om" Klippan. Vår företagssstruktur är differentierad både vad gäller brancher och storlek vilket är en stor fördel när konjukturen åker störtlopp.

Försörjningsstödet (socialbidragen) har ökat men inte dramatiskt: Utbetalningarna gjorde initialt ett hopp upp men har sedan legat stabilt under första halvåret. Årsprognosen är ett överskridande mot budget på storleksordningen 1 miljon. Den skrämselpropaganda som S har drivit bland annat kopplat till ändrade bidragsregler har på intet sätt besannats.

Prognos årsresultat 2009 pekar på ett plusresultat om än lågt: De prognoser som lämnas av respektive nämnd pekar entydigt på att ekonomin kommer att gå ihop 2009. Det är dock viktigt att inte tappa fokus utan att ständigt hålla koll på utgifterna. I media förekommer siffror att över 200 kommuner kommer att gå minus i år. Min bedömning är att detta är allt för pessimistiskt. Troligen är de lämnade uppgifterna en följd av att man i kommunsektorn vill bibehålla krismedvetandet. En grov gissning från mej är att någnstans runt 100 kommuner slutar på minus.

Fastighetsmarknaden stabil: Varje vecka kollar jag antalet objekt till salu i vår och ett antal angänsande kommuner. Klippan ligger stabilt på ca 60 villor till salu. Tanken är att om siffrorna förändras kraftigt så behövs en utökad analys. I omgivningen sticker Örkelljunga ut med ett ständigt ökat antal objekt till salu.

Oppositionen går var sin väg:
Socialdemokrater o vänster följer sin vanliga väg att tro att höjd skatt o mer pengar till allt är lösningen på alla problem. Sverigedemokraterna gör motsatsen och vill spara mer utan att egentligen ge något motiv till eller inriktning på sina besparingsförslag.

Socialdemokraterna vill låna mer, slopa vårdnadsbidraget samt höja skatten med 50 öre (vilket innebär att ta ut 13 milj mer i skatt):
Pengarna används till allt från att bygga om kök, till mer pengar till socialnämnden. Trots skattehöjning innebär deras förslag även att kommunen måste låna mer pengar!

Man får inte glömma att en skattehöjning innebär mindre pengar i börsen hos den enskilde vilket minskar köpkraft som i sin tur utmynnar i ökad arbetslöshet. Konsekvensen för de sämst ställda som har små marginaler glömmer sossarna gärna.

Sverigedemokraterna vill spara 2,9 miljoner mer än budgetförslaget bland annat på skolan:
Besparingarna ligger med tyngdpunkt på skolan men både kultur och fritidssidan och kommunstyrelsen får sin beskärda del. De ytterligare besparingarna känns klart omotiverade.

Fyrklöveralliansens budget innehåller förvisso besparingar men även vissa tillskott:
Alla verksamheter kompenseras fullt ut för löneökningar. En beredskap för ökat försörjningsstöd skapas genom ett tillskott till socialnämnden på tre miljoner kronor. Skola barnomsorg får ett tillskott på två miljoner kronor för att på ett bra sätt kunna genomföra omstruktureringen i sin verksamhet, det sk skolpaketet. En särskilt viktig förutsättning för budgeten är att fullt ut genomföra det omstridda men nödvändiga skolpaket som beslutades under våren 2009.

Budget i balans:
Ekonomiskt är budgeten i balans med ett planerat överskott på fyra miljoner vilket är en förutsättning för en god och trygg utveckling i kommunen. Självklart skulle det varit önskvärt med ett årsresultat på en bit över 10 miljoner kronor för att fullt ut kunna hävda långsiktig ”god ekonomisk hushållning”. Att under rådande premisser nöja sig med fyra miljoner som årsresultat är både rimligt, nödvändigt och försvarbart.

En "normal" investeringsbudget:
Några ord om investeringsbudgeten kan även vara på sin plats. Efter ett antal år med rekordinvesteringar så är detta årets investeringsbudget betydligt blygsammare med sina 33,3 miljoner. Nivån ligger strax under den genomsnittsnivå som är normal för Klippans kommun. En följd av år med höga investeringsnivåer, ett förhållandevis lågt årsresultat tillsammans med det oklara ekonomiska läget i landet kan väl motivera återhållsamheten som syftar till att inte öka riskexponeringen genom ökad låneskuld.

Senareläggning av tidpunkt för flytt av högstadie Östra Ljungby samt Träningsskolan:
Flytten av högstadiet och träningskolan genomförs först i läsårsskiftet sommaren 2010. Motivet är att ge bättre förutsättningar att ändra miljöerna på Snyggatorpsskolan samt skapa tid för att planera flyttningen av träningsskolan. Viktigt att påpeka är att alla beslut om flytt är tagna, det är bara tidpunkten som är framflyttad.

Beslutet i kommunstyrelse och kommunfullmäktige var inte enigt. Både socialdemokrater, vänstern och sverigedemokraterna hade alternativa förslag vad gällde i första hand högstadiet och Bruksskolan.

Full enighet om nedläggning av Riseberga respektive Stidsvigs skola:
Det var full enighet bland alla partier kring nedläggning av Riseberga respektive Stidsvigs skola. Det fanns även enighet om att högstadiet i Östra Ljungby skulle flyttas.

Oppositionen ville flytta Östra Ljungby högstadie till Antilopenskolan:
Det som gjorde att det inte blev full enighet var att oppositionen ville flytta högstadiet till Antilopenskolan samt behålla träningsskolan på Snyggatorp. En konsekvens av förslaget var att för att få plats med högstadiet krävdes att de lägre årsklasserna på Antilopenskolan skulle bussas till Bruksskolan som skulle behållas.

Deras förslag en dålig kompromiss:
Min bedömning är att oppositionens förslag var en dålig kompromiss som baserades på att man visste att det behövdes förändringar men var rädda för att ta ett beslut som på sikt är det enda rätta för att få en skola som kan möta framtiden.

Först några allmänna funderingar:
Skall vi möta de kommande åren med minskande antal elever och stram ekonomi så måste det tas beslut som innebär nedlagda skolor och övriga förändringar. Tar vi inte dessa besluten så är det barnen som är de stora förlorarna. Även om de senaste årens underskott har tydliggjort behovet av beslut så skall man närmast se på underskotten som ett resultat av tidigare uteblivna beslut i dessa mycket kontroversiella frågor. Vissa delar i paketet skulle varit gjort för många år sedan. Å andra sidan så finns det nu ett helhetsgrepp som hanterar hela Klippans skolssystem vid ett givet tillfälle vilket i sig är bättre än att ta förändringarna i steg där vissa steg i detta läget skulle hindrat en optimal lösning.

Det finns en bild av att förslaget tagits fram på för kort tid. Egentligen inte. Längre tid hade gett mer spekulationer om vad förslaget skulle innehålla och detta i sin tur skulle ha skapat ytterligare oro. Det viktiga är att det är en grupp personer med olika kompetenser som gemensamt och under ledning av Leif Hallström tagit fram ett komplett paket. Detta paket har sedan diskuterats på informationsträffar mm och vissa förändringar har skett med ledning av frågeställningar som kommit fram.

Det finns i synnerhet från min kommundel Östra Ljungby protester i form av epost, besök och telefonsamtal. Det är naturligt vid så stora förändringar. Hade dessa uteblivet så skulle vi nog egentligen varit oroliga. Det är i grunden mycket svårt att genom information motverka oro vid alla större föändringar. "Man vet vad man har men litar inte på vad man får".
Mitt svar när man hotar med att rösta på sossarna vid nästa val är att jag blir hellre bortröstat på grund av ett bra beslut än återvald på grund av att jag fegade och inte orkade ta rätt beslut.

Fördelar med ”paketet”:

• Ett helhetsgrepp som omfattar hela kommunen och som torde vara hållbart under överskådlig tid.
• En påtaglig omfördelning av kostnader från lokaler till utbildning.
• Genom att de respektive enheterna överlag blir större elevmässigt går det att på ett bra sätt möta de kommande årens minskande elevkullar. Vid minskade elevkullar kan de nödvändiga anpassningarna fördelas ”rättvist”.
• Pedagoger, kuratorer mm kan genom minskat resande effektivisera sitt arbete.
• Sårbarheten vid sjukdom, konflikter mellan personal och exempelvis när personal vill byta arbetsplats blir påtagligt lägre.
• Attraktiviteten som arbetsgivare torde öka genom den mer välstrukturerade och relevanta skolsammansättningen.
• Eleverna på de tidigare små ”högstadeidelarna” kommer nu att få tillgång till hela utbudet av profilering, språkval och övriga val.
• Paketets totallösning ger både legitimitet och ekonomiska förutsättningar för att göra en välbehövlig och rejäl kraftsamling kring Snyggatorpsskolans inre, yttre och sociala miljöer.
• De lägre åldrarna på Snyggatorpsskolan får en mer ”egen del av skolan”
• Man undviker de stora investeringar som är helt nödvändiga i de skolenheter som läggs ned.
• Samlokaliseringen av Träningsskola och grundsärskola ger pedagogiska samordningsvinster både ekonomiskt o kvalitativt.
• Den fysiska arbetsmiljön blir överlag bättre genom att enheter med brister utrangeras. Med tanke på att förslaget innebär högre personaltäthet och att en del riktigt små arbetsplatser försvinner torde arbetsmiljön även i ett vidare begrepp bli bättre.
  
• Miljöombyte och utveckling för de elever inför ”högstadietiden” som får byta ort och skolenhet.

Nackdelar med ”paketet”:

• Det finns självklart även nackdelar med förslaget. En övergripande nackdel som inte är kopplat till paketets innehåll är den oro som alltid infinner sig när förändringar diskuteras och är föremål för beslut. Alternativet att inte göra något torde dock vara avsevärt sämre.
• Något högre kostnader för skolskjutsverksamheten.
• De kvarvarande kapitalkostnaderna för de nedlagda skolorna kommer fortsatt under en period att belasta kommunens gemensamma budget.
• De negativa rykten och omdömen som under decennier , över tiden mer eller mindre välgrundade, funnits kring Snyggatorpsskolan kan göra föräldrar och elever oroliga åtminstone under en övergångstid.
• Det kommer i realiteten inte att finnas några valmöjligheter för föräldrar/elever när det gäller val av ”högstadieskola” inom Klippans kommun.
• Färingtofta mister förskolan.
• Oro för de elever/föräldrar som måste lämna sin hemmaort inför ”högstadiet”.

Övrigt:

• Krävs särskilda tydliga beslut vad gäller ekonomisk ram, tidsplan, planerings/styrmodell på hur Snyggatorpsskolans inre, yttre och sociala miljöer skall förändras.
• Det är av vikt att tydliggöra att den planerade verksamheten vid Snyggatorpsskolan på intet sätt är jämförbar vare sig med dagens verksamhet eller i synnerhet den som bedrevs på 70-90 talet

Det är viktigt att konstatera att förslaget i första hand är framåtsyftande för att på ett offensivt och positivt sätt möta de kommande årens vikande elevantal och strama ekonomiska utrymmena. Självklart hade det varit bättre om frågeställningen hanterats redan 2007 eller 2008 eller ännu tidigare.

Kompletteringsbudget ett steg närmare beslut 2009-04-05
Kompletteringbudgeten har nu passerat kommunstyrelsen.
Det blev inga dramatiska förändringar i Ks.
S valde att säga nej till alla nedrevideringar av investeringsbudgeten. Ett ställningstagande som om det vunnit bifall i förlängningen skulle innebära nyupplåning i storleksklassen 15 miljoner. En av de större posterna är ombyggnad av kommunens centralkök i storleksordningen 10 miljoner (Beskrivits i artiklar i lördagens HD/NST). Fyrklövern är helt överens om att ombyggnaden kan vänta två år. I bugetförslaget läggs in 2 miljoner kronor för de mesta akuta åtgärderna för att säkerställa att det går att följa livsmedelslagen.

Centern återkom som de lovat med vissa ytterligare förslag på minskningar. Efter att ha bearbetat, kompletterat o justerat deras förslag så blev det ett enigt (inom fyrklövern) beslut om att sänka investeringsbudgeten med ytterligare ca 4 miljoner kronor. Sänkningarna innebar inga dramatiska förändringar utan ett antal poster som justeras ner några hundra tusen. Den största posten är VA ledningar som sänks från 3 milj till 2 milj

Det nu liggande förslaget innebär en investeringsvolym på ca 36 miljoner 2009. En ganska normal investeringsnivå för vår kommun.

Centern la även ett förslag om att ombyggnaden av ett antal lägenheter på Badvägen (lägenheter som används inom handikappvården) skull senareläggas ett halvt år. Något beslut om denna senareläggning togs dock inte.

I torsdags (den 2 april) framkom av nyhetsmedia att skatteintäkterna ytterligare kommer att nedrevideras. Mot bakgrund av detta är den försiktighet som kommer till uttryck i kompletteringsbudgeten än mer nödvändig!

Nu återstår att se hur budgetbeslutet i kommunfullmäktige den 21 april landar.

Kompletteringsbudget på gång 2009-03-23
Kompletteringbudgeten är nu under politisk behandling.
De senaste årens positiva årsresultaten tillsammans med stor försiktighet i budgetarbete 2009 ger trots lågkonjuktur o finanskris förhållandevis goda förutsättningar för kompletteringsbudgeten.

I grova drag innebär den följande:

• Ett påtagligt tillskott (ca fem milj) till skolsektorn
• I övrigt oförändrade eller i viss mån ökade driftsramar till de olika verksamheterna
• Ingen särskild förtida inlösen av pensionsåtagandet
• Efter tappet på drygt 19 milj i skatteintäkter reduceras det budgeterade årsresultatet från ca 14 milj till ca 5 milj
• För att undvika ökad upplåning pga det lägre årsresultatet samt för att skapa beredskap för ytterligare nedreviderade skatteintäkter så görs påtagliga minskningar i investeringsbudgeten
  • Investeringsbudgeten sänks med ca 20 milj från ca 61 till ca 41 milj
  • Totalombyggnaden av kommunens storkök senareläggs två år. 1 milj läggs in 2009 o 2010 för mindre åtgärder för att möjliggöra senareläggningen av de stora åtgärderna
  • En ny överföringsledning för va från Östra Ljungby till Klippan senareläggs två år
  • I övrig vissa små revideringar

När förslaget behandlades i kommunstyrelsens arbetsutskott blev det inget enigt beslut.
S ville inte ta ställning till förslaget utan ville avvakta till kommunstyrelsen. Deras tvekan gällde i första hand senareläggningen av kökens totalombyggnad.
C vill göra ytterligare indragningar i investeringsbudgeten med fem milj. De skall återkomma vid behandlingen i kommunstyrelsen med konkreta förslag.

Förslaget har en bra balans:

• Det är just nu ur kostnadssynpunkt rätt tillfälle att göra investeringar
• Vi skall inte med en nödbroms göra lågkonjukturen än värre
• Förslaget ger vissa likviditetsreserver för att klara ytterligare nedreviderade skatteintäkter
• Och de investeringar som finns kvar är mer eller mindre helt nödvändiga

Osäkerhet:
Osäkerheten i kompletteringsbudgeten gäller i första hand tre delar:

• Hur stor blir den kommande nedrevidering av skatteintäkterna.
• Kommer Barn o utbildningsnämnden att klara att göra anpassningarna i sin verksamhet.
• Hur kommer försörjningsstödet (socialbidragen) att utvecklas

Som konsult hos företaget Q-step har Leif kvalitetsgranskat både skolor och förskolor. I december förra året blev han klar med sin kvalitetsgranskning av gymnasieskolan här i Klippan. Med sig i bagaget till Klippan har Leif också en lång erfarenhet av skolverksamhet bl a 15 år som rektor, samt skolchef och kommundirektör i Enköpings kommun.

Leif, som bor i Enköping och kommer vara här tre dagar i veckan – måndag tom onsdag.

- Förutom att Leif har den kunskap och erfarenhet vi behöver så är det en fördel för oss att han kommer utifrån. Han har inga kopplingar till kommunen eller personliga bindningar vilket är bra i den här typen av uppdrag, säger kommundirektör Hans-Åke Lindvall.

Ett år av dramatiska förändringar. 2009 02 28
(Nedan följer den text som inleder Klippans kommuns årsredovisning för 2008)

Finanskrisen.
År 2008 inleddes med räntehöjningar för att motverka en allt högre inflation. På rekordtid byttes dessa mot räntesänkningar i en omfattning som aldrig tidigare gjorts i Sverige. Året avslutades med den lägsta styrräntan någonsin. Aldrig tidigare har en så dramatisk förändring av både den svenska och den globala ekonomin skett på så kort tid. Vissa förvarningar kom förvisso redan året innan i form av turbulens inom bostadsfinansieringssektorn i USA.

Finanskrisens påverkan av Klippans kommun
Klippans kommun påverkas självklart av finanskrisen. Det kommande året 2009 kommer både ekonomi och verksamhet kraftigt att påverkas. Kraftigt minskade skatteintäkter samtidigt som arbetslösheten ökar vilket i sin tur kommer att generera ökade kostnader inom den sociala verksamheten. Prognoserna pekar på att det riktiga stålbadet kommer år 2010. Obalans i verksamhet och ekonomi inom förskole- och utbildningsverksamheten Året började med oklarheter kring de ekonomiska förutsättningarna för Barn- och utbildningsnämnden. I kompletteringsbudgeten gjordes en påtaglig resursförstärkning. Trots detta så indikerades ett mångmiljonsöverskridande i delårsrapporten i september. Åtstramningsåtgärder vidtogs av nämnden samtidigt som ett antal utredningar genomfördes som pekade på bland annat brister i ett antal rutiner. Bokslutet resulterade i ett överskridande som i det närmaste var dubbelt så högt. Som resultat av detta har det genomförts nödvändiga förändringar i ledningsorganisationen.

Vårdnadsbidraget till småbarnsföräldrar
Vårdnadsbidrag infördes vid halvårsskiftet som ytterligare ett alternativ till kommunens småbarnsföräldrar. Någon gigantisk tillströmning blev det inte utan det följde de kalkyler som låg till grund för beslutet. Vid årsskiftet utgick bidrag för närmare 30 barn.

Rekordinvesteringsnivå
Investeringsnivån 2008 blev med sina drygt 90 miljoner rekordhög. Året har innehållit flera stora projekt såsom sista etappen på Badhuset, två förskolor samt ombyggnad av stationsområdet. En totalrenoverad boendedel vid äldreboendet Ljungåsen i Östra Ljungby färdigställdes och invigdes under året. För första gången i kommunens historia överskreds den budgeterade nivån. Huvudsaklig anledning är att ett antal av de större projekten färdigställts tidigare än beräknat vilket verksamhetsmässigt är positivt.

Påtagligt minskad sjukfrånvaro
I personalbokslutet framgår att sjukfrånvaron minskat kraftigt. Förra året bestod 7,3 % av arbetstiden av egen sjukdom. Den siffran är nu nere i 5,96 %. Sjukfrånvaron har stadigt gått ner och dessutom går den ner snabbare här jämfört med jämfört med omgivningen. De senaste årens satsningar på personalfrågor ger resultat. Arbetet har innehållit allt från förstärkningar av ledningsorganisationen, väl förankrade medarbetarpolicys till satsningar på rehabiliteringsrutiner. Möjligheten till ”miljöförmånsbil” har införts för att ge anställda ökade möjligheter att köra miljövänligare bilar.

Läderfabriksprojektet.
Projektet framskrider planenligt. Saneringen av läderfabriksområdet är ett viktigt framtidsprojekt. Arbetet har nu lämnat förstudiefasen och gått in i planering och projektering av konkreta åtgärder.

Långt framskridna planer på samarbete inom miljösektorn
Under hösten har 6K samarbetet till mycket stor del handlat om förberedelserna för att bilda en gemensam miljöorganisation för den kommunala miljötillsynen. De slutliga besluten är tänkta att tas våren 2009. Olika långt gående samarbeten mellan kommuner diskuteras ständigt. Det nu aktuella samarbetet, som omfattar fem av sex kommuner, har i stor utsträckning växt fram på initiativ från verksamheterna själva. Det krävs allt högre kompetens hos personalen samtidigt som miljö- och hälsoskyddsområdet blir föremål för allt mer omfattande och detaljreglerande lagstiftning. Den nya lagstiftningen ställer överlag krav på ökad och oftast ny kompetens. Skall kommunerna även fortsatt kunna genomföra en korrekt och effektiv tillsyn samt ge service inom miljöområdet är samarbete något av en framgångsfaktor för små och medelstora kommuner.

Klippan Award.
S:t Petri kyrka är en av kommunens ”juveler”. Kyrkan och dess arkitekt Sigurd Lewerentz är känd över hela världen. Ett internationellt arkitekturpris är instiftat till Lewerentz ära. Eftersom S:t Petri kyrka anses som hans främsta verk beslöt instiftarna av priset att utdelningen skulle ske i Klippan. I november var Klippans kommun värd för utdelningsceremonin som blev ett mycket lyckat arrangemang.

Befolkningstillväxten fortsätter.
För sjunde året i rad ökar invånarantalet i Klippans kommun. Ökningen med 82 personer under året resulterade i 16 336 invånare vid årsskiftet. En jämn, konstant och inte allt för hög befolkningstillväxt är det närmaste idealet man kan komma.

Golfgymnasiet.
Golfgymnasiet kom under året på plats i Ljungbyhed inom det område som numera heter Ljungbyhed Park. Förarbetet bestod i en lång rad av förhandlingar och avtalstecknande med flera parter. Golfgymnasiet ingår tillsammans med bland annat greenkeeperutbildningen som en del i den gymnasieetablering som går under begreppet Idrotts- och Utbildningscentrum Ljungbyhed .

Fortsatt satsning på marknadsföring.
En aktiv marknadsföring av vår kommun är ett led i arbetet med att skapa en god grund för en hög efterfrågan på lägenheter, villatomter och fastigheter som är till salu. En stabil och bra befolkningsutveckling är i sin tur förutsättning för en allmän och positiv utveckling av vår kommun både som boendeort och som etableringsort för företagande. Under året anställdes en informatör för att ytterligare öka nivån och kvaliteten i vår information till anställda, medborgare och omvärld. Utöver särskilda hemsidor riktade mot danska besökare respektive familjer som går i villatankar så är ett nytt inslag i arbetet radioreklam inom Helsingborgsområdet respektive Malmö-Lundområdet.

Ett mycket bra ekonomiskt årsresultat.
Trots det kraftiga överskridandet inom skolsektorn blev årets resultat mycket bra. Årsresultat är extra viktigt med tanke på den stora investeringsvolymen.

Bengt Svensson Kommunstyrelsens ordförande

---

Nedrevidering av skatteintäkterna med ytterligare 6 miljoner
På eftermiddagen fick jag besked om ytterligare en nedrevidering av skatteintäkterna. ca 6 miljoner!
Den var större och kom tidigare än förväntat!
Totalt har nu skatteintäkterna nedreviderats med ca 19,2 miljoner kronor.

Fram till torsdagens nedrevidering kunde vi balansera minskningarna med ett antal "plusposter". Sänkt arbetgivaravgift, bättre utfall på fastighetsavgiften, ökat antal invånare mm räckte nästan till för att balansera minskningarna. (diff på ca 1,5 milj)

Förändringar i budgeten måste nu göras
Torsdagens nedrevidering innebär att vi nu måste göra förändringar i antagen budget. Den förändring som ligger närmast till hands är att ta bort den planerade 7 miljons förtida inlösningen av pensionsåtagande. En åtgärd som med tanke på den ekonomiska situationen är helt försvarbar. Detta kommer dock inte att räcka!

Eftersom vi samtidigt med ovanstående arbetar med kompletteringsbudgeten och denna även innehåller ett par större kostnadsposter så kommer det att krävas ytterliga åtgärder. Den först åtgärden i detta sammanhanget är att minska ivesteringsnivån för 2009 till en mer rimlig nivå. Med tanke på att år 2008 innebar rekordinvesteringar (ca 90 milj) och att även 2009 med sina drygt 61 milj är högre än vi långsiktigt kan bära så torde en bantning vara både naturlig, rimlig men även helt nödvändig.

Inga nya ambitioner
Samtidigt med ovanstående behövs ett intensifierat arbete med att nedbringa vår ordinarie driftskostnader. Eftersom det finns en påtaglig risk att det kommer ytterligare nedrevideringar av intäkterna och alla "normala" reserver nu med råge är borta så måste vi vara inställda på att göra ytterligare förändringar som i klartext innebär besparingar och sänkt ambitionsnivå. Någar nya höjda ambitioner finns det överhuvudtaget inte alls plats till!

Än så länge behöver vi inte diskutera uppsägning av personal på grund av de ändrade förutsättningarna. Detta innebär inte att det inte kommer att krävas förändringar i form av att man inte återbesätter tjänster eller att det av andra orsaker kommer att krävas personalneddragningar.

Det blåser kalla vindar just nu. Trots detta så kan jag konstatera att Klippans kommun trots allt är väl rustad att möta utmaningarna.

Den stora frågan är hur stor nästa nedrevidering av inkomsterna blir.

Jag vill just nu inte tänka tanken att det kommer en lika stor körare en gång till!

---

Årsresultat 2008 2009 02 13

Resultat för 2008 kommer att bli bra för att inte säga mycket bra med tanke på omständigheterna.

Klippans kommun kommer att redovisa ett plusresultat någonstans mellan 10 och 12 miljoner.
Då har vi bland annat använt den reavinst som uppkom vid försäljningen av Merkuriusfastigheten till att skriva ner vissa bokförda anläggningstillgångar, det som jag ibland kallar "städning". "Kyler nu men värmer på sikt".
Till ovanstående skall läggas att vi även gjort ca 5 milj i förtida inlösen av pensionsåtagande. ("Kyler nu men värmer på sikt").

---------------------------------
Investeringsnivå 2008
År 2008 kommer att bli året då Klippans kommun gjorde rekordinvesteringar på ca 90 milj. Året har innehållet flera stora projekt. Badhuset, två förskolor förändringar stationsområdet mm.
För första gången i modern tid överskrids investeringsbudgeten! Grovt räknat ca 4 milj.
Det är inga uppseendeväckande överskridande. Den största är badhuset med ca 2 milj vilket trots allt är acceptabelt med tanke på de osäkerhetsfaktorer som fanns respektive storleken på projektet. I sammanhanget skall nämnas att resultatet av renoveringen är fantastiskt!
Normalt brukar ett antal projekt bli fördröjda. 2008 har det varit tvärtom att projekt färdigställts tidigare än beräknat. Budgetmedel finns 2009 för dessa projekt.

---

Underskottet blev högre än förväntat
Underskottet på barn och utbildningsnämnden blev slutligen ca 9,8 milj. Ett allt för högt belopp. Men - det största problemet är att nivån blev påtagligt högre än den prognos som lämnades så sent som i september och att det fortfarande inte gått att klarlägga vilka kostnader som dragit iväg. I detta sammanhang kan man inte undvika att påpeka att ekonomikontoret men även kommunledning har del i ansvaret.

Vägs ände
Slutsatserna av ovanstående var att man "kommit till vägs ände" och behovet av förändring på ledningsnivå blev oundvikligt. Inget trevligt beslut att ta. Hur man än hanterar frågan så blir det fel. Veckan som gick har bestått av en mängd telefonsamtal för att stämma av hur olika företrädare sett på frågan. Slutlig ställning togs i onsdags till att det behövdes en ny ledning av förvaltningen, ett beslut som är väl och brett förankrat. Resultatet blev att Claes-Göran Widén valde att säga upp sig och helt lämna Klippans kommun.

Claes-Göran Widén mycket uppskattad
Det är av vikt att klargöra att Claes-Göran Widén är mycket uppskattad och har gjort ett fantastiskt arbete med att utveckla Klippans skolsektor. Som framgår av både tidningsintervjuer och nedanstående pressmeddelande så var det just detta uppdrag han anställdes för. Men - med de ekonomiska orosmoln som finns de närmaste åren krävs mer fokus på ekonomi och verksamhetsstyrning.

Analyser och åtgärder
Nu återstår ett viktigt och prioriterat arbete med att analysera situationen och vidta åtgärder. Bokslutssiffrorna är på plats. Det gäller nu att med kraft fortsätta arbetet med att ta fram jämförbart siffermaterial: Kostnader 2007, budget 2008, utfall 2008 samt göra avstämning mot budget 2009. Troligen kommer resultatet inte att bestå av enbart en avvikelse/ökad kostnad utan av flera delsummor. Med en total omsättning på ca 350 miljoner 2008 så resulterar enstaka delar av en procent avvikelser i miljonklassen. Jag brukar beskrivas som både envis och uthållig nu kommer detta att sättas på prov. Jag kommer INTE att ge upp förrän allt är framme och på plats!

Förutsättningarna för 2009: Dagsläget är fortfarande oklart. Ovanstående analys måste först fram innan man kan ta ställning till vilka åtgärder som måste vidtas. I budgetram 2009 finns ett allmänt tillskott på ca 2,2 milj samtidigt har det diskuterats ytterligare ett tillskott på 4 milj i samband med kompletteringsbudgeten i vår. Under förutsättning att inget dramatiskt sker (utöver de redan kända nedrevideringarna) med skatteintäkterna är inriktningen att den personaltäthet som gällt för 2007/2008 skall bibehållas för att säkerställa kvaliteten i verksamheten.

Vad gäller ledning av förvaltningen så är gymnasiechefen Per Dahl tillförordnad förvaltningschef i avvaktan på att vi får in en extern person som kan leda arbetet fram till en ny förvaltningschef är på plats. Rekryteringen av ny chef är en grannlaga uppgift som inte får hastas fram. Vi får vara beredda på att en ny chef inte är på plats förrän kanske så sent som vid årsskiftet

Det torde bli aktuellt med ytterligare information i ämnet nu under våren.

Slutligen har jag nedan bifogat kommundirektörens pressmeddelande som gick ut fredag morgon.

---------------------------------
Pressmeddelande från kommundirektören
Förvaltningschefen för Barn- och utbildningsförvaltningen Claes-Göran Widén slutar omgående sin tjänst i Klippans kommun.

Claes-Göran Widén anställdes sommaren 2004. Målsättningen var då att han som förvaltningschef skulle vara en utvecklare. Det blev han också. Claes har gjort ett alldeles utmärkt arbete när det gäller utvecklingsfrågor inom hela barn- och utbildningssektorn i Klippan. Han är en entreprenör som hittat nya sätt att utveckla verksamheten på.

Under åren 2004, 2005 och 2006 hade Barn- och utbildningsförvaltningen ett litet överskott eller nollresultat i förhållande till sin budget. År 2007 hade förvaltningen istället ett underskott på cirka fem miljoner. När vi nu i veckan fått det slutliga bokslutet för 2008 visar detta på ett underskott som nästan fördubblats till tio miljoner kronor. När kommunen dessutom går in i en tid präglad av en svårare ekonomisk situation behöver vi en annan typ av ledarskap.

Förtroendet för att kommunen sköter sina åtaganden på ett bra sätt måste vi vara rädda om. Som arbetsgivare och med respekt för våra uppdragsgivare, dvs kommuninvånarna via politikerna, är det viktigt för en kommun att visa att budgeten måste hållas.

Mot bakgrund av detta har vi i ett resonemang kommit fram till en överenskommelse som lett till att Claes sagt upp sig på egen begäran och slutar med omedelbar verkan. Claes är i dagsläget inte intresserad av andra uppdrag inom kommunen. Vi kommer att göra en ekonomisk uppgörelse vars storlek och form vi ännu inte är klara med.
Gymnasiechefen Per Dahl kommer nu från den första februari att gå in som tillförordnad barn- och utbildningschef. Vi kommer att arbeta på att han inom någon månad skall ersättas av en konsult med särskild kompetens att reda ut förvaltningens ekonomiska situation. På lite längre sikt kommer vi åter att rekrytera en barn- och utbildningschef. När detta kommer att ske är beroende av hur processen för att få förvaltningen ekonomiskt stabil fortskrider.

Det känns alltid ledsamt att behöva skiljas från en arbetskamrat som är uppskattad på många sätt, men ibland är det nödvändigt.

Hans-Åke Lindvall Kommundirektör