|
|
|
Valmyndigheter
|
- Central valmyndighet utses av regeringen
- Regional valmyndighet utgörs av
länsstyrelse
- Lokal valmyndighet är vald valnämnd
- Av riksdagen utsedd valprövningsnämnd
är sista instans i valfrågor
|
|
|
|
Rösträtt/Valbarhet Se Kommunallagen
|
- Rösträtt och valbarhet:
(uppgifterna i folkbokföringen den 18 aug
bestämmer rösträtt och plats)
- Riksdagen:
- 18 år senast valdagen, svensk medborgare och
är eller har varit folkbokförd i
Sverige
- Valbar i hela Sverige oavsett i vilken valkrets
man är folkbokförd
- Landstinget (region):
- 18 år valdagen svensk medborgare och
folkbokförd i aktuellt landsting
- Unionsmedborgare eller medborgare Island eller
Norge och 18 år senast valdagen samt
folkbokförd i aktuellt landsting
- Utlänning och 18 år senast valdagen ,
folkbokförd i aktuellt landsting samt varit
folkbokförd 3 år i följd i
landet.
- Valbar i hela landstinget oavsett i vilken
valkrets man är folkbokförd
- Kommunfullmäktige:
- 18 år valdagen svensk medborgare och
folkbokförd i aktuell kommun
- Unionsmedborgare eller medborgare Island eller
Norge och 18 år senast valdagen samt
folkbokförd i aktuell kommun
- Utlänning och 18 år senast valdagen ,
folkbokförd i aktuell kommun samt varit
folkbokförd 3 år i följd i
landet.
- Valbar i hela kommunen oavsett i vilken valkrets
man är folkbokförd
- EU:
- 18 år senast valdagen, svensk medborgare och
är eller har varit folkbokförd i
Sverige
- Unionsmedborgare och 18 år senast valdagen
som inte röstar i annat Eu land
|
|
|
Valsedlar Se
Vallagen
|
- Registrering/skydd:
- Partibeteckning kan skyddas genom
registrering.
- Skyddad partibeteckning innebär att namnen
på valsedeln måste vara registrerade
för att vara giltiga.
- Registrering av partibeteckning skall ske senast
sista februari valåret.
- För registrering av riksdagspartibeteckning krävs 1500 "namn". För att namnen skall godkännas skall det antingen bifogas en undertecknad "förklaring" från vardera namn
- För landstingsval krävs 100 namn
- För kommunalt 50
- Registrering av riksdagsvalsbeteckning gäller
även landsting o kommun nivån
- Registrering landstingsbeteckning gäller
även kommun nivån
- Registrering och skydd tas bort:
- Partiet så önskar
- Ej anmält kandidater de två senaste
ordinarie valen
- Kandidatanmälan:
- För att namn på registrerad valsedel
skall vara giltig skall kandidaterna anmälas
- Kandidatanmälan skall vara skriftlig
tillsammans med underskriven förklaring
från kandidat
- Saknas skriftlig förklaring är namnet
ogiltigt
- Datum för kandidatanmälan
fastställs inför varje val
- På valsedlar som innehåller
kandidatnamn bör det klart framgår vem som
avses. Namnen förses med nummer och tas upp i
nummerordning.
- Om en valsedel innehåller kandidatnamn skall
det finnas ett markerat utrymme där väljarna
kan lämna en särskild personröst.
- Bekostande av valsedlar:
- Grundtanke: "Etablerat" parti respektive parti som
blir representerat i aktuell församling får
valsedlarna bekostade av valmyndigheten.
- Den centrala valmyndigheten tillhandahåller
de valsedlar som skall användas vid val och
förser på beställning varje parti med
valsedlar till det antal partiet önskar.
- Staten svarar för kostnaden för
valsedlar till ett antal av tre gånger antalet
röstberättigade i valkretsen under
följande förutsättningar:
- För parti som deltar i riksdagsvalet, om
partiet vid detta val får eller vid
något av de två senaste riksdagsvalen
har fått mer än 1 procent av
rösterna i hela landet. Alternativt är
eller blir representerat i riksdagen. (valkrets med
mer än 12%)
- För parti som deltar i val till
landstings- eller kommunfullmäktige, om
partiet är eller genom valet blir
representerat.
- Om ett parti har betalat valsedlarna i
förskott och sedan får rätt att
få kostnadsfria valsedlar, återbetalas
förskottet.
- Centrala valmyndigheten bestämmer sista dag
då valsedlar skall ha beställts för
att de skall kunna levereras 45 dagar före
valdagen. (valet 2006 den 24 april)
- Tillhandahållande av valsedel i vallokal:
- Redan representerat parti
- För parti som något av de senaste riksdagsvalen erhållit minst 1% av rösterna i landet
|
|
|
Riksdagsvalet Se
Vallagen
|
- Mandatperiod:
- Ordinarie val vart fjärde år. Valdag en
söndag
- Antal mandat och valkretsar:
- Sveriges Riksdag har 349 mandat (310 fasta och 39
utjämningsmandat)
- Sverige är indelat i 29 valkretsar
- Varav Skåne 4 valkretsar
- De 310 fasta mandaten är fördelade
på valkretsarna i proportion till antalet
röstberättigade.
- Mandatfördelningen mellan valkretsarna
fastställs senast 30 april valåret
på grundval av antalet
röstberättigade den 1 nov året
före valåret.
- Spärrar och fördelning fasta mandat:
- För att delta i fördelningen av mandat
måste parti erhålla minst 4 % av
rösterna i landet. Alternativt 12% av
rösterna i en valkrets.
- De fasta mandaten i en valkrets fördelas
mellan partierna enligt den sk jämkade
uddatalsmetoden
(nedan).
- Fördelningen av utjämningsmandat:
- Man beräknar hur många mandat partierna
skulle fått om Sverige bara varit en
valkrets.
- Om parti då skulle erhållit fler
mandat än man erhållit vid
fördelningen av de fasta mandaten, erhåller
partiet utjämningsmandat. Utjämningsmandaten
fördelas mellan dessa partier.
- Parti erhåller utjämningsmandat i den
eller de valkretsar man varit "närmast" att
få ytterligare ett mandat.
- Fördelningen av mandat på person:
- Först fördelas de personvalda inom
respektive partigrupp.
- För att bli personvald krävs 8% kryss
av de avgivna rösterna på aktuellt parti
i valkretsen.
- Därefter fördelas med utgångspunkt
från placering på valsedeln enligt
heltalsmetoden
(nedan).
- "Räcker ej namnen" på valsedel/sedlarna
går mandatet till samma partigrupp i annan
valkrets
Sammanställd fakta:
- 310 + 39 utj = 349 mandat
- 29 valkretsar varav Skåne har 4
- Spärr 4 % (undantag 12% i valkrets)
- Spärr personval 8%
|
|
|
|
|
Landstingsvalet Se
Vallagen
|
- Mandatperiod:
- samma som riksdagsvalet
- Mandatperioden börjar gälla 1 november
valåret
- Antal mandat/ledamöter:
- Antalet mandat beslutas av
landstingsfullmäktige senast utgången mars
månad valåret och fastställs av
länsstyrelsen. (Regleras i kommunallagen )
Kommunallagen
- Minst 31 mandat
- Minst 51 vid fler än 140 000
röstberättigade
- Minst 71 vid fler än 200 000
röstberättigade
- Minst 101 i Stockholms läns landsting
- Region Skåne har 149 mandat (134 fasta
och 15 utjämningsmandat)
- Fördelningen följer 9 tiondelar fasta
mandat avrundat nedåt
- Antal valkretsar:
- Antalet valkretsar beslutas av
landstingsfullmäktige och fastställs av
länsstyrelsen
- Valkrets skall omfatta minst 8 mandat
- Skåne är indelat i 6 valkretsar
- Spärrar och fördelning fasta mandat:
- För att delta i fördelningen av mandat
måste parti erhålla minst 3 % av
rösterna i landstinget.
- De fasta mandaten i en valkrets fördelas
mellan partierna enligt den sk jämkade
uddatalsmetoden
(nedan).
- Fördelningen av utjämningsmandat:
- Man beräknar hur många mandat partierna
skulle fått om landstinget bara varit en
valkrets.
- Om parti då skulle erhållit fler
mandat än man erhållit vid
fördelningen av de fasta mandaten, erhåller
partiet utjämningsmandat. Utjämningsmandaten
fördelas mellan dessa partier.
- Parti erhåller utjämningsmandat i den
eller de valkretsar man varit "närmast" att
få ytterligare ett mandat.
- Fördelningen av mandat på person:
- Först fördelas de personvalda inom
respektive partigrupp
- För att bli personvald krävs 5% kryss
(dock minst 100 st) av de avgivna rösterna
på aktuellt parti i valkretsen.
- Därefter fördelas med utgångspunkt
från placering på valsedeln enligt
heltalsmetoden
(nedan).
- "Räcker ej namnen" på valsedel/sedlarna
går mandatet till samma partigrupp i annan
valkrets
Sammanställd fakta:
- Mandatperioden börjar gälla 1 november
valåret
- Minst 31 mandat/ledamöter (se ovan)
- Skåne 134 + 15 utj = 149 mandat
- Skåne sex valkretsar
- Spärr 3 %
- Spärr personval 5% dock minst 100
personröster
|
|
|
|
|
Kommunvalet Se
Vallagen
|
- Mandatperiod:
- samma som riksdags och landstingsvalet
- Mandatperioden börjar gälla 1 november
valåret
- Antal mandat/ledamöter:
- Antalet mandat/ledamöter beslutas av
kommunfullmäktige senast utgången mars
månad valåret och fastställs av
länsstyrelsen. (Regleras i kommunallagen)
Kommunallagen
- Enbart fasta mandat
- Minst 31 mandat
- Minst 41 vid fler än 12 000
röstberättigade
- Minst 51 vid fler än 24 000
röstberättigade
- Minst 61 vid fler än 36 000
röstberättigade
- Minst 101 i Stockholm
- Antal valkretsar:
- Kommun med fler än 6 000
röstberättigade kan indelas i två
eller flera valkretsar
- Kommun med fler än 24 000
röstberättigade eller 51 ledamöter i kf
skall indelas i två eller flera valkretsar
- Antalet valkretsar beslutas av
kommunfullmäktige och fastställs av
länsstyrelsen
- Beslut om valkretsindelning skall ske innan 31
oktober året före val. Beslutet
fastställs av länsstyrelsen.
- Valkrets skall omfatta minst 15 mandat
- Spärrar och fördelning av mandat:
- Mandaten i en valkrets fördelas mellan
partierna enligt den sk jämkade
uddatalsmetoden.
- Ingen spärr för småpartier.
- "Tröskeln" för att få mandat
är avhängigt antalet mandat i
valkrets/kommun
- Ex 41 mandat ger en "spärr" vid ca
1,6%
- Delas kommunen upp i två valkretsar med
vardera ca 20 mandat blir "spärren" ca
3,0%
- Fördelningen av mandat på person:
- Först fördelas de personvalda inom
respektive partigrupp
- För att bli personvald krävs 5% kryss
(dock minst 50 st) av de avgivna rösterna
på aktuellt parti i valkretsen.
- Därefter fördelas med utgångspunkt
från placering på valsedeln enligt
heltalsmetoden
(nedan).
- "Räcker ej namnen" på valsedel/sedlarna
går mandatet till samma partigrupp i annan
valkrets om kommunen är indelad i flera
valkretsar. I annat fall blir "stolen" obesatt.
Sammanställd fakta:
- Mandatperioden börjar gälla 1 november
valåret
- Minst 31 mandat/ledamöter (se ovan)
- Fler än 6 000 röstberättigade
får indelas i valkretsar
- Fler än 24 000 röstberättigade skall
indelas i valkretsar
- Valkrets skall omfatta minst 15 mandat
- Spärr personval 5% dock minst 50
personröster
|
|
|
EU-valet Se
Vallagen
|
- Mandatperiod:
- Ordinarie val vart femte år. Valdag en
söndag
- Antal mandat och valkretsar:
- Antalet mandat i Sverige är 22
- Sverige är en valkrets
- Spärrar och fördelning fasta mandat:
- För att delta i fördelningen av mandat
måste parti erhålla minst 4 % av
rösterna i landet.
- Mandaten i fördelas mellan partierna enligt
den sk jämkade uddatalsmetoden.
- Fördelningen av mandat på person:
- Först fördelas de personvalda inom
respektive partigrupp
- För att bli personvald krävs 5% kryss
av de avgivna rösterna på aktuellt
parti.
- Därefter fördelas med utgångspunkt
från placering på valsedeln
Sammanställd fakta:
- 22 mandat
- En valkretsar
- Spärr 4 %
- Spärr personval 5%
|
|
|
Jämkade uddatalsmetoden Se Vallagen 14 kap
|
|
En metod för att fördela mandaten vid tex
kommunfullmäktigval.
Mandaten fördelas ett och ett.
Vid varje fördelning jämför man det sk
"jämförelsetalet" mellan partierna.
Det parti som för ögonblicket har högst
jämförelsetal erhåller mandatet.
När parti erhållit ett nytt mandat räknas
ett nytt "jämförelsetal" fram för detta
partiet
osv mandat för mandat
|
|
Beräkning av jämförelsetal:
Så länge ett parti ännu inte tilldelats
något mandat beräknas jämförelsetalet
genom att partiets röstetal i valkretsen delas med
1,4.
Därefter beräknas jämförelsetalet genom
att partiets röstetal delas med det tal som
är 1 högre än dubbla summan av
erhållna mandat.
|
|
Nedan följer ett exempel på
uträkning:
|
|
|
Parti=
|
A
|
|
B
|
|
C
|
|
D
|
|
anm
|
|
Röster=
|
140
|
|
280
|
|
98
|
|
196
|
|
0
|
|
Jämf.tal
|
100,00
|
|
200,00
|
(1)
|
70,00
|
|
140,00
|
|
1
|
|
-"-
|
100,00
|
|
93,33
|
|
70,00
|
|
140,00
|
(2)
|
2
|
|
-"-
|
100,00
|
(3)
|
93,33
|
|
70,00
|
|
65,33
|
|
3
|
|
-"-
|
46,67
|
|
93,33
|
(4)
|
70,00
|
|
65,33
|
|
4
|
|
-"-
|
46,67
|
|
56,00
|
|
70,00
|
(5)
|
65,33
|
|
5
|
Anm:
0. Alla partiernas röstetal
1. Alla partiernas röstetal dividerat med 1,4
(första jämförelsetalet!) Första
mandatet går till B!
2. B´s röstetal divideras nu med 3 pga att partiet
erhållit ett mandat (alltså 1+2 x 1).
D´s tur att få mandat
3. Även D´s röstetal dividerat med 3.
Mandatet går till A
4. Även A´s röstetal är nu dividerat med
3. B. Enbart C är utan mandat och med
röstetalet dividerat med 1,4
5. Nu är B´s röstetal dividerat med 5 !!
(alltså 1 + 2 x 2). Äntligen fick C sitt
mandat!
|
|
|
Proportionella val (d'Hondts
metod)
|
|
Används vid val enligt "lagen om proportionella val"
Lagen
om proportionella val
Är aktuellt vid val av ledamöter till nämnder
och styrelser i kommun och landsting
Gäller även kommunal nämnds val av beredning
eller utskott
Metoden har likheter med "jämkade uddatalsmetoden"
Metoden ger en viss (tänkt) fördel för
större parti/grupper
Skall användas vid val till styrelser, nämnder
o utskott mm om en viss andel av ledamöterna i
fullmäktige (eller aktuell nämnd) så
begär.
(säkerställer att inte en majoritet
"utestänger" gruppering som rimligen border vara
representerade i aktuellt organ)
- antalet närvarande ledamöter divideras med
summan av det antal ledamöter som skall väljas
plus en. Kvoten avrundas till närmast högre
heltal.
- begär minst så många ledamöter
proportionella val som ovanstående kvot, skall
proportionellt val genomföras.
Genomförandet av proportionella val är
tidsödande och besvärligt. Oftast kommer man i
stället överens i förhandlingar om
fördelning av platserna med utgångspunkt för
hur ett proportionellt val skulle utfallit.
Det finns många fallgropar
vid proportionella val. Krävs förberedelser!!
Ersättarordningen samt möjligheten till framtida
ev kompletteringsval påverkas. Är det aktuellt
med (risk för) proportionella val. Gå in och
studera lagtexten!!
Metod:
• Parti eller partigrupper bildas
• Valsedlar utformas med aktuellt antal namn
(Varje grupp "sätter upp" sina namn, gärna
något extra namn i reserv om man skulle få en
extra plats "av misstag")
• Platserna fördelas ett och ett.
• Vid varje fördelning jämför man det sk
"jämförelsetalet" mellan grupperna.
• Den grupp som för ögonblicket har
högst jämförelsetal erhåller
platsen.
• När grupp erhållit en ny plats räknas
ett nytt "jämförelsetal" fram för denna
grupp
• osv
I takt med att platserna fördelas mellan grupperna
sker fördelning av platserna på namnen för
respektive grupp:
• Fördelningen liknar den som används vid
"heltalsmetoden"
Beräkning av jämförelsetal:
Så länge ett grupp ännu inte tilldelats
någon plats är jämförelsetalet lika med
antalet valsedlar/grupper
Därefter beräknas jämförelsetalet genom
att röstetalet delas med det tal som är
1 högre än summan av erhållna
platser.
Nedan följer ett exempel:
|
Grupp=
|
A
|
|
B
|
|
C
|
|
D
|
|
anm
|
|
Röster=
|
15
|
(1)
|
12
|
|
5
|
|
9
|
|
1
|
|
Jämf.tal
|
7,5
|
|
12
|
(2)
|
5
|
|
9
|
|
2
|
|
-"-
|
7,5
|
|
6
|
|
5
|
|
9
|
(3)
|
3
|
|
-"-
|
7,5
|
(4)
|
6
|
|
5
|
|
4,5
|
|
4
|
|
-"-
|
5
|
|
6
|
(5)
|
5
|
|
4,5
|
|
5
|
|
-"-
|
5
|
|
4
|
|
5
|
(6)
|
4,5
|
|
6
|
|
-"-
|
5
|
(7)
|
4
|
|
3,5
|
|
4,5
|
|
7
|
|
osv
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm:
1. Alla gruppernas röstetal är =
jämföresletalet. Grupp A får
första platsen!
2. Grupp A´s röstetal divideras därför
med 1+1 och blir därmed 7,5. Grupp B
störst! Får därmed plats 2
3. B´s röstetal divideras nu med 1 + 1 och blir
=6. D´s tur att få en plats.
4. Även D´s röstetal dividerat med 2. Nu
är A åter störst och får sin
andra plats.
5. A´s röstetal divideras nu med 3. (1 + 2). B
får sin andra plats
6. B´s röstetal divideras 3. Hoops! Två lika
jämförelsetal! Det blir lottning mellan A och C.
C vinner lotten o får platsen.
7. Nu får A platsen man missade i
lottningen.
Vid en "fem mannanämnd" hade C blivit utan
representation. Kanske borde man förhandlat om en
ersättarplats eller motsvarande i stället?
|
|
Excelkalkyl för ovanstående
beräkningsmodell. Ladda
ner
|
|
|
Heltalsmetoden Se Vallagen 14 kap 9§
|
|
Metoden används för att fördela
mandaten mellan kandidatnamn i det fall det inte
föreligger tillräckligt antal personröster
för att fördela de erhållna mandaten. (Den
något svårgenomträngliga lagtexten finns
längre ned)
Finns enbart en typ av valsedel (och inget av dess namn
förekommer på valsedel i annan valkrets) är
det enkelt. Då blir det valsedelns ordning som
gäller.
Finns det flera varianter av valsedlar inom samma
partigrupp, respektive att samma namn förekommer i mer
än en valkrets (dubbelavveckling
se nedan), då blir det
besvärligare!
Som framgått tidigare så fördelas
först mandat på de som eventuellt blivit
personvalda därefter fördelas eventuella
ytterligare mandat enligt heltalsmetoden. Vid denna
fördelning bortses från de namn som redan
fördelats enligt personvalskriterierna.
Valsedlarna ordnas i grupper utifrån första
namn (se dock föregående punkt).
Jämförelsetalet blir lika med antalet valsedlar
(röstetal) i gruppen.
Mandatet går till den grupp (och därmed
gruppens "första namn") som har högst
jämförelsetal. Därefter beräknas ett
nytt jämförelsetal (det ursprungliga
röstetalet divideras med 1 + antalet erhållna
mandat)
Nästa mandat går till den listgrupp som har
högst jämförelsetal. Nytt
jämförelsetal beräknas osv
Skulle det inträffa, att samma "första namn" nu
förekommer på valsedel från annan grupp,
upplöses dessa grupper och valsedlarna ordnas på
nytt i grupper utifrån "första namn".
Beräkningen av jämförelsetalet blir nu
komplicerad. Jämförelsetalet = röstetalet
för gruppen dividerat med platstalet för gruppen +
1. (se de två sista punkterna i lagtexten nedan)
fortsättning kommer (tror jag)
|
|
Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti
skall fastställas med tillämpning av
heltalsmetoden på följande sätt:
|
|
(utdrag ur lagtexten 14 kap 9-10 §)
- 9 § I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster som motsvarar minst 8 procent av partiets röstetal i valkretsen.
Ett personligt röstetal fastställs på grundval av de särskilda personröster som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats särskilda personröster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster för varje kandidat i gruppen. En kandidats personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för kandidaten under samma partibeteckning. Den kandidat som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen, den som har näst störst tar andra plats och så vidare enligt samma grund.
- 10 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses på grundval av ett personligt röstetal, skall ordningsföljden mellan återstående kandidater bestämmas genom att jämförelsetal beräknas enligt följande.
Vid första uträkningen gäller en valsedel för den kandidat som står först på sedeln varvid bortses från kandidater som redan tagit plats. Valsedlar med samma första kandidat bildar en grupp. Varje grupps röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för den kandidat som står först på gruppens valsedlar. Den kandidat vars jämförelsetal är störst får den första platsen i ordningen.
Vid varje följande uträkning gäller en valsedel för den kandidat som står först på sedeln, men man bortser från kandidater som redan fått plats i ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde för den kandidat som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för en och samma kandidat bildar en grupp. Övriga befintliga grupper behålls däremot oförändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga kandidater som deltar i uträkningen beräknas röstetal och jämförelsetal.
Röstetalet för en kandidat är lika med röstetalet för den grupp eller det sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för kandidaten. Jämförelsetalet för en kandidat är lika med kandidatens röstetal, om inte den grupp av valsedlar som gäller för kandidaten deltagit i besättandet av en förut utdelad plats. Om detta är fallet, får man kandidatens jämförelsetal genom att kandidatens röstetal delas med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i besättandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar som gäller för kandidaten deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas genom att gruppens röstetal delas med det största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. För kandidat som redan stod först på någon valsedel beräknas nytt platstal endast för nytillkomna valsedlar. Bråktal som uppkommer vid delning beräknas med 2 decimaler. Den sista decimalsiffran får inte höjas.
Den kandidat vars jämförelsetal är störst får nästa plats i ordningen.
|
|
Dubbelavveckling.
|
|
Tillämpas då kanddiat förekommer
på valsedlar från mer en en valkrets eller parti
:
(utdrag ur lagtexten Se Vallagen 14 kap 11§).
- 11 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.
Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt följande. I första hand ordnas kandidaterna på grundval av beräkningen av deras personliga röstetal enligt vad som sägs i 9 § andra stycket.
Kan inte tillräckligt många kandidater ordnas enligt andra stycket, skall de ordnas på grundval av de valsedlar som gällde för den kandidat som ursprungligen fick plats i ordningen enligt 9 och 10 §§. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Röstvärdet skall tillgodoräknas den kandidat som står främst på sedeln av dem som inte redan fått plats i ordningen. Den som får högsta röstetalet får plats i den särskilda ordningen.
Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 10 §.
|
|
